Boktips: Vi ses i Obsan

”Vi ses i Obsan” av Cilla Jackert är en bok för åldern 9-12 år och det är det säkert, men det är även en bok för alla åldrar. Den är så bra skriven, dramatiskt uppbyggd och spännande som en deckare. Jag sträckläser den här boken och rekommenderar den till både föräldrar och barn. Dessutom förmedlas känslan av ett Stockholm så ödsligt och hett som det bara kan vara på sommaren.

Kort om handlingen: När Annikas lillebror föds för tidigt blir det ändrade planer för sommaren. Annika blir kvar i stan och drar runt i Vasastan i jakt på något att göra. Friheten från skola och föräldrar som är upptagna med det nya syskonet låter Annika upptäcka en egen värld.

Cilla Jackert har tidigare skrivit ”Dagens katastrofer” som riktar sig till samma åldersgrupp och som även den utspelar sig i ett somrigt Vasastan.
 
Läs mer om Cilla Jackert här.

//Maria Westin

Zlatan gör en Zlatan som Zlatan fast bättre

När Zlatan Ibrahimovic hösten 2011 lät publicera sin självbiografi (eg. skriven av David Lagercrantz) var det många bibliotekarier som ansåg sig ha anledning att glädjas. Äntligen en bok som pojkar vill läsa utan att behöva trugas, lockas, mutas eller hotas! Frågan är dock om Zlatan inte i minst lika hög grad som han inspirerar till läsande också inspirerar till skrivande. Det är åtminstone lätt att tro när man blickar ut över havet av boktitlar som innehåller hans namn.  

Det finns i huvudsak tre sorters Zlatanböcker. Vanligast är faktaböcker som handlar om Zlatan. Kronjuvelen i genren är så klart Zlatans egen Jag är Zlatan Ibrahimovic. Andra titlar värda att nämna är

•        Zlatan ärZlatan (Petter Karlsson och Jennifer Wegerup, 2007)
•         Zlatan –den han är (Illugi Jökulsson, 2012)
•         Zlatan –bättre än någonsin (Illugi Jökulsson, 2014) 
•         Zlatan Ibrahimovic: allt om fotbollshjälten (Adrian Besley, 2014)

Ovanstående titlar är samtliga tämligen oblyga hyllningar till den store. Deras syfte är snarare att tillfredsställa de frälstas begär att få dyrka än att fördjupa bilden av ikonen. En lite udda fågel i sammanhanget är därför Tony Flygares En gång var jag större än Zlatan, utgiven tidigare i år. Tony och Zlatan var vänner som små. De ägnade varje ledig stund åt att spela fotboll tillsammans. Tony ansågs allmänt som den större talangen men vi vet ju alla hur det slutade. Zlatan blev bäst i världen* och Tony blev… tja, nån som skrev en bok femton år senare om hur han aldrig blev något trots att han borde vara den som blivit något eftersom han ju var bäst. Då. Nog känns det förresten som att det finns något allmängiltigt i Flygares öde? Har vi inte alla en Zlatan i våra liv – någon som såg upp till oss i ungdomen men som i slutändan lyckades bättre än oss i livets långa jakt efter status och egendom. Kanske är vi alla någons Zlatan?

Den andra typen av zlatanböcker utgörs av skönlitteratur, till större delen för barn och ungdomar. Böckerna handlar inte om Zlatan men han utgör en fond till handlingen eller till protagonisten. I Lill-Zlatan och Morbror raring (Pia Lindenbaum, 2006) heter huvudpersonen Ella men kallas för Lill-Zlatan av sin favoritmorbror Tommy. En dag träffar Tommy en kille och plötsligt är inget som det brukar. Tommy har inte tid att ge Ella sin fulla uppmärksamhet och vart Tommy och Ella än går så hänger den där killen med som ett tuggummi under skon. En bok om svartsjuka helt enkelt. Två lättsammare barnböcker där viljan att få träffa Zlatan är vad som driver handlingen är:

•  Ludde gören Zlatan (Viveca Lärn, 2009)
• Tina och Zlatan (Ann-Kristin Lundmark, 2013)

Två böcker med äldre målgrupp och allvarligare klangbotten är Som Zlatan fast bättre (Niclas Christoffer, 2012) och Jag & min pappa & Zlatan (Mattias Elftorp, 2014). Den förra boken handlar om femtonårige Simon som vill bli som Zlatan men utvecklar allvarliga ätstörningar i processen. Den senare är ett seriealbum om en tjej som tillsammans med sin pappa immigrerar till Malmö och Rosengård i hopp om ett bättre liv. Tyvärr blir det inte alls som de tänkt sig.

Ett axplock ur den rika floran av zlatanböcker som finns här på biblioteket

Den tredje typen av zlatanböcker har jag egentligen bara ett bra exempel på: Zlatan, Caligula och ordningen i skolan: eninteraktionalistisk analys (Jonas Aspelin, 2003). Här används Zlatan som en arketyp som hjälper till att illustrera en tes författaren driver. (Jämför med hur gudar från den grekiska mytologin använts i poesin från renässansen och framåt.)

Om någon till äventyrs skulle bli inspirerad att läsa en zlatanbok efter detta inlägg så är ju allt gott. Ännu bättre förstås om någon skulle drabbas av en längtan att skriva en egen zlatanbok! Vad ska man i så fall tänka på om man vill bli framgångsrik? Det är så klart många faktorer som spelar in men en snabb koll på vår utlåningsstatistik utskiljer två böcker som i särklass mest populära. Den ena är Zlatans egen bok Jag är Zlatan Ibrahimovic med 32,4 utlån per exemplar. Den andra är Lindenbaums Lill-Zlatan och morbror raring med hela 54,1 utlån per exemplar! Minst lånad är Zlatan & min pappa & jag med noll utlån. Den boken har å andra bara funnits på biblioteket i några veckor, så det kanske ger sig. 

Slutsats: vill du bli en framgångsrik zlatanförfattare bör du antingen (1) vara Zlatan och skriva om dig själv eller (2) vara en extremt framgångsrik bilderboksförfattare/-illustratör och skriva en bok om något helt annat men använda Zlatans namn i titeln.

Lycka till!

*Källa: Alla svenskar.