Bang!

Jag missade filmen om journalisten Barbro Alving, Bang och världshistorien när den visades på tv i julas. Trodde naturligtvis att jag skulle kunna se den på webben, men det visade sig att svt inte hade rättigheter att visa den. Såg istället till att den köptes in till bibblan.

Nu har jag sett den, en film om en enastående kvinna. Berättelsen utgår från de världshändelser Bang bevakade, men vi möter framför allt en djupt rörande historia om en journalist som slogs för det hon trodde på och som trotsade allt motstånd hon mötte för sina åsikter, sitt sätt att leva och för att hon var kvinna. Samtidigt är hon hård mot sig själv och det liv hon inte kan motstå att välja. Det kan vi bara tacka för idag. Jag ryser flera gånger av hennes formuleringar, som är träffade, klockrena, syniska, vackra, sjävkritiska och alltid kloka.

Sättet filmen är uppbyggd på påminner mycket om filmen om Sigrid och Isaac som jag höjt till skyarna tidigare. Bilderna utgörs av mellan foton, filmsekvenser och Bangs reportage. Berättandet bygger på Bangs brev och dagboksanteckningar. Det ger filmen en närhet som fullständigt griper mig. Tur att hennes 100-årsdag i januari återväckt intresset kring denna makalösa kvinna så att jag får chans att stifta en djupare bekantskap med henne. Det finns förstås massor att läsa av och om henne.
Själv ser jag fram emot att läsa Bang om Bang, där dottern Ruffa samlat moders texter.