Gästblogg: Brutus Östling

Egentligen var det inte tänkt att jag skulle göra någon bok i år. I stället blev det två, fast den ena ger jag ut först nästa år. Någon måtta får det vara.

Jag skulle egentligen ha åkt ner till de krushuvade pelikanerna i norra Grekland redan för något år sedan, men det sköts upp av olika skäl. Så jag åkte ner nu i januari. Det var kallt med grekiska mått mätt. Minus 8 grader flera morgnar. Och någon dag snöade det.

Det som är så bra med Kerkinisjön en timmes bilkörning norrut från Thessaloniki är att de lokala yrkesfiskarna har fattat tycke för dessa bjässar till fåglar. Och de matar dem med fiskrens och ibland även med en och annan riktig matfisk. Annat är det med storskarvarna som finns i tusental i sjön, dem hatar de förstås, de gör allt för att jaga bort dem från fisknäten som skarvarna lätt förstör.

Fiskaren Thomaz hjälpte oss att få bilder, han slängde fiskrens åt pelikanerna från båten och från stranden där han har sin fiskebod.

Pelikanerna blev riktigt närgångna. Det är inte varje dag man plåtar fågel med vidvinkel, rentav supervidvinkel, 16 mm.


Ibland hamnade jag under vingarna på dessa bjässar till fåglar. 190 cm i strumplästen mäter de när de sträcker på sig, tre meter melan vingspetsarna.Upp till tretton-femton kilo kan de väga.


Efter att ha fått alla fantastiska bilder i januari visste jag att jag måste göra en bok om dessa pelikaner. Jag återvände därför både i februari, då de fortfarande har den kraftigt rödfärgade näbbsäck som de får inför parningen, och senare även i april. Men i april var det inte vidvinkel som gällde utan långa teleobjektiv. Nu häckade pelikanerna, och näbbsäcken hade återfått sin normala gulaktiga färg.



Den krushuvade pelikanen är inte akut hotad men dock en utsatt art. Knappt 10.000 individer finns det i hela världen. Den största kolonin finns vid Presbasjöarna som gränsar till Makedonien och Albanien. Men där avråder jag från att fotografera dem, skulle man ge sig ut i vassområdet med en båt skulle man skrämma upp kolonin.

I Kerkini är det lättare, och här är det alltså inte ens fotografen som är närgången.

Kerkinisjön är reglerad och under första decenniet på 2000-talet hände det under flera år i rad att alla ungar och ägg dränktes när vattennivån höjdes mot vårkanten. Naturvårdare och entusiaster agerade, och med EU-pengar har man nu byggt inte bara en utan flera häckningsplattformar i trä, där pelikanerna nu häckar. Ett gott exempel på att man faktiskt kan göra något och att människans behov kan gå hand i hand med en hotad arts behov om bara viljan finns.


Närgångna var för övrigt också albatrosserna på Midway Atoll. Det var där - mittemellan Hawaii och Japan - jag tog bilderna till den andra boken, som kommer ut först nästa år. Albatrosserna på den lilla Stilla havsatollen kom själva fram och undersökte både kamerautrustning och mig själv. En gång hade jag fem albatrosser som med näbbarna tog tag i tröjan och byxorna. En fantastisk upplevelse. Utom de gånger albatrosserna råkade få tag i en bit skinn istället för tröjan eller byxtyget. Då skrek jag till.


Midway Atoll är en före detta marinbas. Det var under slaget om Midway som japanerna gjorde sin första förlust, här kan man säga att andra världskriget till slut vände.

Under Korea- och Vietnamkrigen utgick bombplanen från dessa två små öar, knappt sex kilometer långa.

Men i dag håller asfaltsbanorna på att växa igen, och nu häckar en miljon albatrosser och några hundra tusen svartfotade albatrosser här. Och ingen använder längre eldkastare mot några albatrosser för att rensa landningsbanan. - Istället får det fåtal plan som tar sig hit bara landa och starta i nattmörkret för att inte skada eller döda flygande albatrosser.

Att albatrosserna nu tagit över start- och landningsbanor - utom en - gav titeln på den bok som kommer ut nästa år: "Under asfalten vilar en strand - den glömda albatrossön".


Om pelikaner och albatrosser och andra fantastiska fåglar ska jag berätta på bildvisningen i nästa vecka. Men det blir även en liten repetition av temata från de två tidigare böckerna Kaxiga fåglar och Att överleva dagen.

---
Not: Brutus Östling besöker Jakobsbergs bibliotek onsdag 24 november kl. 18:00.

OBS! Begränsat antal platser!
Gratisbiljetter började delas ut på våra bibliotek lördag 13 november. Kontakta ditt bibliotek för att se om det fortfarande finns biljetter kvar! Telefonnummer finns i spalten till höger på denna blogg.
Varmt välkomna!