Påskledigheten har varit uppfriskande lång med underbart soligt väder. Då hela min familj är mycket förtjust i att fika har vi suttit på vår soliga trapp och balanserat tekoppar och saftglas tillsammans med assietter och servetter med nybakat.
Alla barnen älskar att baka så brist på kaffebröd råder i princip aldrig. Att baka är ju helt suveränt, dels för att resultatet blir så härligt, men det finns faktiskt även vissa nyttosapekter att väga in i proceduren, för den som är skeptisk till detta omåttliga frossande i fett och socker. Den som kan baka behöver aldrig gå hungrig. Den som kan baka kan med enkla mått glädja sin omgivning med sin bakglädje. Man får en förståelse för råvaror och matens tillblivningsprocess och man blir faktiskt även riktigt duktig även på att räkna, mäta och väga av allt bakande.
Så fort mina barn har kunnat stå stadigt på en stol och hålla i något slags tillhygge - visp, slev, slickpott... så har de fått hjälpa till i köket.
Johanna Westmans Minsta kokboken är en superfräsch inspirationsbok för unga kockar med snygga och tydliga bilder av författarens dotter och kompis i full gång i köket.
Under årens gång har det bakats muffins, chokladbollar, kokosrutor, mjuka pepparkakor, kladdkakor, arbogakringlor, radiokakor och kanelbullar och mycket mer så det står härliga till hemma hos oss. Alla har sina specialiteter. Mellansonen är vass på glacerade munkar, medan lilltjejen gärna bakar chokladmuffins. Just nu är vi fullständigt maniska på Leilas "Chocolate Cupcakes" från A piece of cake. De måste bara prövas av alla som ännu inte gjort det. Dessa muffins är nog så nära himmelriket en hedning som jag kommer...
Ett annat chokladigt bakverk som vi är svaga för är den kultförklarade radiokakan. Min farmor som var en riktig hejare i köket bakade alltid radiokaka på sommrarna när jag var liten och sedan dess har den varit något av en favorit som jag gärna bakar både till jul och som fika att medtaga till badstrandens picknickkorgar. Radiokakan är snygg, superlätt, jättegod och kräver inte ens ugn. Vad mer kan önska?
Recept kommer här:
Ingredienser:
250 g kokosfett
200 g mörk blockchoklad
2 ägg
3 dl florsocker
25 Mariekex, snyggast blir det med Fingermarie som ger mer symetriska lager än vanliga runda kex. Och symetri och estetik är förstås superviktigt även när man bakar.
Gör så här:
Smält kokosfett och blockchoklad på svag värme i en kastrull.
Låt svalna.
Vispa under tiden ägg och florsocker fluffigt.
Vänd ner chokladsmeten i äggsmeten.
Klä en avlång form, ca 1,5 liter, med bakplåtspapper. Vill det blanka pappret halka runt så kan man fästa det med ett par klädnypor tills smeten tynger ner det.
Häll först 1 cm chokladsmet i botten och täck med kex, varva därefter chokladsmet och kex i ca 5 lager. Sista lagret ska vara chokladsmet.Ställ kakan i kylen och låt stelna. Tag fram denna ofantligt vackra skapelse och skär i tunna skivor.
Mums! Mums! 70-tals-retro-mums!
För den som vi blotta ordet Radiokaka drabbas av 70-talsnostalgi kan jag rekommendera:
Nostalgiboken och Nostalgiboken om godis och glass.
Moni Nilsson Brännström - ni vet hon med Tsatsiki-böckerna - har gjort en så underbart härlig bak- och matlagningsbok för barn som heter Smått och gott med Samuel Svensson. Det är en bok om 10-åriga Samuel som nyss har fått sin första hemmanyckel. Det allra första han vill denna premiärdag som egen nyckelinnehavare är att gå direkt hem från skolan och husera fritt i köket utan någon som stör honom. Samuels skaparkraft är oerhört inspirerande och i slutet av kapitlet får vi läsare recepten på alla godsaker som Samuel svängt ihop i köket.
Apropå godsaker måste jag bara puffa för Gudrun Wessnerts Nunnorna och hönsen en härligt myllrarnde bok som utspelar sig i San Zaccaria - ett anrikt nunnekloster - i medeltidens Venedig. De njutningslystna nunnorna har fullständiga orgier på bakverk tillredda med insmugglat socker och mjöl. Förutom att frossa i bakverk ägnar sig nunnorna åt spel och dobbel på hög nivå. De föder nämligen upp och tävlar med kapplöpninghöns. Och på dessa höns spelas och satsas det friskt. Det vill säga ända tills klostret skall inspekteras av den oerhört stränga patriarken Fransesco Vendramin...
Har ni inte blivit baksugna nu så kommer ni garanterat att bli det om ni kikar i någon av följande böcker:
Riddarbageriets söta
Konditorns bästa
Sju sorters kakor
Första bakboken
/Sarah Utas
skip to main |
skip to sidebar
onsdag 15 april 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Vi gillar Facebook!
Bibliotekets filmer
Bloggarkiv
-
▼
2009
(256)
-
▼
april
(23)
- Nu är jag överallt!
- Världsbokdag med läsning i fokus
- Gör vad du vill
- Mot Prag
- Keep calm and carry on
- Gästblogg av Theodor Kallifatides
- Vem ska jag ge en ros? Eller en bok? ...Eller hur ...
- Bang!
- Dinosauriernas tid
- Juryn har fällt sin dom.
- Tänk om författaren driver med mig...
- Vi bygger om också...
- Jag vill ha både Shakespeare och Meyer!
- Baka mera...
- Nya Prometheusfigurer...
- Inget sex i USA
- Att baka sitt eget bröd
- Till fots och med cykel genom USA
- Drags, fags och allt däremellan
- Rollin'
- Bli först med att låna ljudbok på minneskort!
- Att skrämma en svenne
- Hemma hos Astrid!
-
▼
april
(23)
Kontakta oss
Jakobsbergs bibliotek
08-580 291 59
Karta
Barkarby bibliotek
08-580 299 14
Karta
Kallhälls bibliotek
08-580 296 66
Karta
Viksjö bibliotek
08-580 297 30
Karta
Gymnasiebiblioteket
08-580 283 14
Kontakta oss via webben
Besök vår webbplats
Sök i vår katalog
Titta på vår YouTube-kanal
Lyssna på våra Spotify-listor
Gymnasiebibliotekets blogg
Bibliotekens öppettider
08-580 291 59
Karta
Barkarby bibliotek
08-580 299 14
Karta
Kallhälls bibliotek
08-580 296 66
Karta
Viksjö bibliotek
08-580 297 30
Karta
Gymnasiebiblioteket
08-580 283 14
Kontakta oss via webben
Besök vår webbplats
Sök i vår katalog
Titta på vår YouTube-kanal
Lyssna på våra Spotify-listor
Gymnasiebibliotekets blogg
Bibliotekens öppettider
2 kommentarer:
Strössel!
Jag har ätit upp en hel limpa av filmjölksbrödet själv i påsk. Radiokakan som Sarah bjöd på på julfesten var makalös. Jag har aldrig fått chansen att äta radiokaka tidigare, de flesta rynkar på näsan när den förs på tal. Men den var ju ljuvlig!
Skicka en kommentar