tisdag 14 maj 2013

Läslust och lästvång

Vi pratar mycket om läslust på biblioteket, det ska vara roligt att läsa! För då vill man läsa igen, och igen och igen vilket bidrar till en positiv läsutveckling. Man blir bättre på att läsa ju mer man läser, det går fortare, läsförståelsen ökar och fömågan att läsa mellan raderna. Ett lustfyllt lärande för de flesta och som bibliotekarier är vi stolta över kompetensen att kunna hitta rätt bok till rätt barn, en bok som passar just det barnet och som kan ge vidare läslust.

Men för ett tag sedan började jag fundera på detta med lästvång. Helt ärligt kan jag säga att många av mina bästa läsupplevelser egentligen är lästvång från början. Jag skulle nog aldrig ha läst Dostojevskis Brott och Straff eller Hjalmar Söderbergs Doktor Glas eller Pär Lagerkvists Dvärgen om jag inte varit tvungen i skolan. Och mycket av den litteratur som ingår när man läser litteraturvetenskap på universitetet skulle jag aldrig ha orkat börja på om jag inte varit tvungen. Och då har jag ändå många universitetspoäng i litteraturvetenskap, engelska och svenska... På något sätt råder minsta motståndets lag när det gäller mig och läsning (gäller det även för fler?). Här blir inga nobelpristagare lästa, ingen Oates, ingen Auster, ingen Munro, ingen Murakami... Det verkar för jobbigt men jag är övertygad om att dessa författare skulle ge mig något utöver själva lustläsningen. Kan ingen tvinga mig lite, var är lästvånget i vuxen ålder?

Å andra sidan har jag ändå haft ett intresse för litteratur för annars skulle jag inte jobba där jag gör eller studerat det jag gjort och läslusten är nog en förutsättning för att lästvånget ska ge en upplevelse.

En liknande upplevelse när jag för ett antal år sedan bilpendlade till ett jobb och lyssnade mycket på ljudböcker. Utbudet av ljudböcker då var inte lika stort som idag och det blev många ljudböcker som jag inte skulle ha valt att läsa själv. Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad (ja, jag läste den inte förrän jag var vuxen), Kerstin Ekmans Vargskinnet-trilogin, Phillip Pullmans Guldkompassen hör till de ljudboksupplevelser jag minns starkast.

Så hur får man läslust! Läs mycket! Välj själv det du tycker verkar bra! Och hur får man till ett läslustigt lästvång? Föräldrar och lärare, introducera klassiker och andra bra böcker som barnet inte själv väljer! Läs högt! Kanske borde man gå med i en bokcirkel!

Här är två bra texter om vad lärare, föräldrar och barnbibliotekarier kan göra för att få barn att vilja läsa!


Att få pojkar och andra barn att läsa. (Med list, mutor och hot om våld.) 
Litteraturmagazinet om hur man får barn att läsa

Inga kommentarer: