Hej höstterminen!

Den första veckan efter semestern är nästan kuslig. Tomma korridorer med någon vilsen hantverkare som irrar vidare bort längs väggen. Datorn droppar fram floden av oöppnade mail och hyllstädning hägrar, för att se vilka böcker som står totalt fel och betraktats som försvunna för den sakens skull och vilka böcker som faktiskt är oåterkalleligen försvunna. Till hyllstädningen har jag hjälp av sommarjobbare som kommunen delat ut. Vi har två gymnasister som själva går på skolan, så de kan sitt bibliotek. Och det är klart, för dem blir det någonting helt annat än att ha skolans vardagslunk, även om arbetsuppgifterna är monotona. Sommarjobbarna är koncentrerade, effektiva och tar sina uppgifter på stort allvar.

Lugnet är bedrägligt. Tro mig. Jobblunken kommer först till våren. Nu stundar hösten. Runt åttahundra nya elever knackar på dörren. Och alla vill låna… nej, nej ALLA kanske inte vill låna, men alla ska kunna använda bibliotekets samtliga resurser så snart som möjligt. De flesta saknar bibliotekskort i Järfälla kommun, främst därför att de kommer från andra kommuner. Till detta kommer halvklassvisningar av vad man faktiskt kan och ska använda gymnasiebiblioteket till, och hur vi kan, och förhoppningsvis kommer att hjälpa eleverna under deras stundande tre år för om masten. Sedan följer bokprat…föreläsningar om källkritik (varför man faktiskt inte får klippaklistra texter från nätet och kalla dem för sina)… informationssökning (om man bara använder google, vad missar man då? och om man använder google, vad hittar man då?) allt detta så fort som möjligt så att eleverna kan detta när de börjar med alla sina grupparbeten och projekt/har fått sina böcker så de kan arbeta med sina projekt och sin skönlitteratur i engelska/svenska. Lärarna vet att först till kvarn funkar även hos oss. Lärare lär sig. Fast de inte alltid lyssnar. I höst kommer vi att har fler föreläsningar och bokprat än någonsin tidigare, eftersom det var både framgångsrikt och uppskattat förra året, och då vill fler ha vår hjälp, och samtidigt kommer de med fler idéer. Medan vi ska hålla öppet som vanligt och hålla vardagssysslorna puttrande på plattan.

Nej, jag klagar inte. Jag bara vet… jag besvär mig att vara en eld, en klippa, en stjärna, ett lokomotiv och en virvelstorm. Lyssna, svara, ta mig tid och vara rättvis på alla sätt och vis.

Jag pratade med en av skolornas kuratorer härom förmiddagen. Hon kände igen det där med att gå ut och prata med nya klasser just som de fått syn på någon som bara är huur urstilig som helst i grön tröja en bit bort. Alla intryck som förstör koncentrationen. Storögda, yrbenta, förvirrade är vi det sista som intresserar just då. Sedan, en fingerknäppning och det har gått tre år, man är vän med de unga vuxna som lämnar en sorgsen i sticket medan man väntar på de nya ettorna som man ska berätta om bibliotekskort och inloggningar för.

Varmt välkomna till höstterminen!