Spännande, skrämmande, förtjusande!

I lördags var Tytte Hellmans småfarliga djur på Viksjö bibliotek. Eller så värst farliga var de inte. Hon hade med sig en liten boaorm och en kelig fågelspindel som hon berättade om och visade. Alla som ville fick klappa och känna på djuren. Spindeln ville inte bli klappad på frambenen, då tyckte den att det var farligt och backade. Men den gillade att bli klappad på de ludna bakbenen! Ormen var ganska liten men inte alla boaormar är så stora som man ofta tänker att de ska vara. Spännande både för barn och vuxna.








Det är något speciellt med ormar och spindlar, alla reagerar på något sätt och har en speciell uppfattning om dessa djur. Vissa fascineras, många är rädda och en del begränsas av fobier. Själv reagerar jag med någon slags skräckblandad förtjusning. Jag gillar att titta på ormar, ödlor, spindlar men helst bakom glas... I naturen är det något helt annat att se en slingrande orm och ändå är svenska ormar och spindlar jämförelsevis ganska små och ofarliga.

Om man vill läsa mer om ormar, spindlar, fobier eller liknande finns mycket att tillgå på biblioteket!