Intressant tillställning

Om jag bara kunde skulle jag naturligtvis bege mig till Södra teatern ikväll. Då skulle de 15 utrikeskorrespondenter som samlas där möjligen kunna ge mig svaret på en fråga som gnager så gott som varje gång jag ser nyheterna: varför, o varför, anser man sig särskilt lämpad att analysera ett politiskt tillstånd i exempelvis Teheran när man själv befinner sig i... Jerusalem!

Jag inser att kassan är ganska skral. Att Sveriges television inte kan postera en korrespondent i varenda litet hörn av världen. Likaså räcker mitt förstånd till för att förstå att det sannolikt inte är korrespondenterna som är ansvariga för sakernas tillstånd, utan ansvaret vilar troligen lite högre upp i hierarkin. Men, och ursäkta truismen, en andrahandskälla är en andrahandskälla. Detta logiska förhållande gäller oavsett hur långt ifrån händelsernas centrum man befinner sig. Man kan lika gärna sitta i Stockholm och intervjua en student på Teherans gator om utvecklingen, som i Jerusalem.

Den enda vettiga förklaringen till att man envisas med att nyttja "mellanösterkorrespondenten" i det här fallet är att ge sken av någon slags autencitet. Arkitekturen, människornas utseende, språket o.s.v. förefaller i västerlänningens ögon vara snarlika oavsett var i regionen man befinner sig och följaktligen kan bilden av "orienten" användas för att skapa just idén om att denna korrespondent är "där". Detta är naturligtvis ett missgrepp av stora mått som tragiskt nog har gamla anor (läs t.ex.Edward Saids bok Orientalism)

Men jag kan ha fel. Bege er därför som sagt till Södra teatern ikväll och luska ut sanningen!

PS. Inget blogginlägg värt namnet kan undgå att notera att folkets lag, d.v.s. AIK, igår intog sin rättmätiga plats på tronen.