Genustankar och kärnfamiljsalternativ

För några veckor sedan var Kristina Henkel på Jakobsbergs bibliotek och föreläste utifrån boken "Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2: om genusfällor och genuskrux i vardagen" som hon skrivit tillsammans med Marie Tomicic. Mycket intressant om genustänk när det gäller barn och hur man praktiskt kan göra för en mer genusneutralt förhållningssätt till barn (både egna, andras och barn man möter i tex arbetet. Hon betonade också att man inte ska begränsa utan utvidga barnens möjligheter att klä sig som man vill, att leka med vilka leksaker och lekar man vill, att leka med vem man vill etc. Bland annat tog hon upp barnlitteratur och vikten av att fundera över vad böckerna man läser ger för budskap till läsaren. Detta gäller också andra media som data- tv-spel, filmer, ljudböcker etc. Varför? Böcker ska fungera både igenkännande och öppna för miljöer som inte finns i barnets eget liv men som finns. Därmed ökar förståelsen och toleransen att det lika okej att leva på något annat sätt. Det vimlar av könsstereotypa barnböcker med agerande, starka modiga killar och omhändertagande tjejer och familjer som består av mamma, pappa, barn. Ja, de flesta familjer består av just mamma, pappa, barn men 25% av alla barn i Sverige lever i en familj som inte är en så kallad kärnfamilj. Dessa 25% är knappast representerade i barnlitteraturen idag men det finns en del undantag och jag hoppas att mer är på väg. Det finns förlag som specialiserat sig på genusgenomtänkta böcker och om dessa i början kändes rätt tillrättalagda börjar de nu faktiskt bli riktigt bra och man ger oftare ut redan etablerade författare. I förrgår var det en intressant artikel i DN om 1-åriga Abbe som har en mamma och tre pappor som alla har varit lika aktiva i Abbes första år. Häftigt tycker jag! Läs också den intressanta artikeln Alternativ till kärnfamiljer mer synlig idag.

Böcker som frångår kärnfamiljsnormen:

• Anna-Clara Tidholm, Min familj. En sorts uppslagsbok där författaren visar hur olika familjer kan se ut.

• Kalle Güettler, Jag vill ha baklava. En ysande liten bok som inte bara får med hbt-tema utan också mångkultur och en blinkning samhällets internetifiering utan att kompromissa med den litterära och konstnärliga kvaliten. Dessutom är den tryckt med FSC-certifikat för minskad klimatpåverkan. Kan en bok bli mer politiskt korrekt? Huvudpersonens kompis Perian har haft med sig Baklava till förskolan och huvudpersonen tycker att det är fantastiskt gott! Hon/han vill baka själv men hur gör man. Mammorna har inte tid men kolla nätet, säger storasyskonet. Vad är det där nätet egentligen, huvudpersonen ger sig ut på jakt. Man blir faktiskt rätt sugen på baklava själv, sist i boken finns också ett recept.

• Anette Skåhlberg, Jösta och Johan, Handlar om två giraffer som älskar varandra. Det är bara en sak som fattas, en barn. De ger sig ut för att leta efter någon att ta hand om. Inte helt lyckad litterärt tycker jag men den kan läsas för temat.

• Åsa Karsin, Pinsamt värre Krille. Krille är på semester med sin två mammor och tycker att de är otroligt pinsamma, inte för att de är två mammaor utan för att de är... vuxna.

• Johanna Rubin Dranger, Böckerna om Nell, Böcker för de allra minsta där Nells storfamilj presenteras på första sidorna.

• AnnetteLundborg,Malins mamma gifter sig med Lisa. En klassiker i dessa sammanhang. Kanske de första bilderboket på temat Regnbågsfamilj.

• Kaj Beckman, Böckerna om Måns och Mari. Åh vad jag älskar de här böckerna från 70-talet! Måns och Mari bor hos Matti. Det framgår inte om hon är deras mamma eller bara någon de bor hos. Det är en sådan fin ton och fantastiska bilder i dessa böcker som gör att de håller än.

• Titti Knutsson, Händiga Hanna lagar bilen m fl. Handlar om Hanna som bor med sin pappa.