Lättläst hårdrock

Alla vet ju att hårdrock är den bästa musikstilen, och en av de skönaste böckerna som skrivits i ämnet heter kort och gott Hårdrock! – med utropstecken!

Författaren Rickard Jakbo hyllar hårdrocken och har full koll.
Hårdrocken i sig är svår att ta till sig, men Jakbo gör det hela mycket enkelt. Och framför allt roligt! Kapitelrubriker som "Alla hatar hårdrock", "Hoten mot hårdrocken", "Farmor pekar finger" och "Ozzy ser mig!" vittnar om att Jakbo har distans till det hårda.
Boken är utgiven av LL-förlaget, där de båda L:en står för LättLäst.

Även om man inte gillar den ljuvligaste av alla musikstilar har man stor behållning av detta mästerverk, för vem drar inte på smilbanden åt beskrivningen av thrash metal: "Ett flygplan i skallen". Eller när författaren skriver om Mötley Crüe:

1984 dök ett band upp som visste hur livet skulle levas. Deras hår var högt och stajlat, kläderna gnistrade i strålkastarskenet. De var sminkade och hade rosa gitarrer. Var de transvestiter? Nej, de var Mötley Crüe.

Hårdrock! är stor litteratur!

PS. På tal om hårdrock: Jag har precis avverkat fem dagar i Holland på den fantastiska Roadburn-festivalen i fantastiska Tilburg. Jakobsbergs egen Johan Längqvist skulle stå på scenen med sitt fantastiska Candlemass (jag skrev om ett magiskt biblioteksögonblick här), men av detta blev intet, ty det satte en gammal stratovulkan vid namn Eyjafjallajökull stopp för. Sanslöst!
Inte ens hårdrocken är tillräckligt hård för att trotsa Moder Jord.