I begränsningen visar sig mästaren - del 2

Förra veckan tipsade jag om några böcker som jag tyckt mycket om att läsa och som har den gemensamma nämnaren att det bara är ca 100 sidor långa.
Idag följer några fler tips på läsfavoriter i det korta formatet.

En riktig ”all time high” är Iselin C Hermanns bok Prioritare. En riktig älsklingbok som jag håller nära hjärtat. Det är ett försvarligt antal i min vänkrets som jag har uppmanat att läsa boken, eller som jag helt enkelt har köpt boken till, allt för att säkerhetsställa att den faktiskt blir läst.
Prioritaire är något som ljuvligt som en liten, gammaldags brevroman. Den unga, romaniska Delphine blir när hon besöker ett museum i Paris oerhört tilltalad av en tavla. När hon kommit hem till Köpenhamn där hon bor bestämmer hon sig för att skriva till konstnären i fråga. Han är inte sen att svara på hennes brev och mellan dem utvecklar sig en oerhört sinnlig och passionerad kärlekshistoria – i brevform. Delphine är oerhört förälskad i den betydligt äldre (och förvisso gifta konstnären) och befinner sig i sjunde himlen. Efter moget övervägande bestämmer hon sig efter måndader av brevskrivande för att resa till södra Frankrike och besöka mannen hon drömt så länge om. Det skulle hon nog inte ha gjort, för där väntar henne en överraskning hon i sin vildaste fantasi aldrig hade kunnat föreställa sig.
En bok jag flera gånger haft i handen men alldeles nyligen har läst är Medicinen – skriven av pseudonymen Hans Koppel. Johanna är en frånskild småbarnsmamma i 40-årsåldern. Hon är ganska missnöjd med sitt liv. Hennes jobb som resereporter innehåller inte den minsta chans till resor och såväl chefen som kollegorna använder henne som sin personliga hackkyckling. Även hennes exman tar varje tillfälle i akt att förödmjuka henne, och inte ens i sin bokcirkel får hon vara sig själv, utan nedgörs och generas. När Maria en dag får möjligheten att vara med i en medicinsk studie tar hon chansen, kanske mest för att tjäna lite extra pengar till sig och barnen. Medicinen visar sig ha en kraft hon aldrig kunnat ana. Redan första dagen är Maria som förbytt. Hon säger ifrån på jobbet, fixar till sig prestigefyllda uppdrag, hon flörtar och ”one-night-standar” som aldrig förr, och exmannen, honom sätter hon äntligen på plats. Det här är en bok som är oerhört tacksam att göra en genusanalys av. Måste säga att det kliar lite i fingrarna och pennan. Men för er som inte har den böjelsen - nöj er med att läsa, skratta eller vad den här boken nu får er att göra...
Hans Koppel ligger även bakom 100-sidors-boken Vi i villa. De som känner mig vet att jag inte är så förtjust i typiska "feel good-böcker" och här kommer sannserligen en riktig ångestfrossa. Vi får träffa Anders – en ganska tråkig, livstrött 40-åring. Han har fru, hund, villa, viagra, älskarinna och två barn. Hans fru är trött på honom och hans brist på driv och initiativkraft och inte ens innebandykvällarna med ”grabbarna” är särskilt konfliktfria. Anders känner sig minst sagt kvävd av villaområdets statushets och hans kärlekslösa äktenskap. När hans dotter mobbas av gatans rikemansbarn – flippar Anders ur – och det ganska rejält.
Om jag ska fortsätta mina filmliknelser från förra inlägget så är vibrationerna från Vi i villa lite American Beauty och Falling down i en och samma bok.