Towelhead

Den här har vi beställt till gymnasiebiblioteket men den har inte kommit än. Slut på förlaget, tydligen. Tack och lov då att andra bibliotek i kommunen har haft den goda smaken att ha Towelhead på hyllan. Jag kom att läsa den genom att jag gav bort den oläst i julklapp till min sambos artonåriga lillasyster. Nu, efter en månad fick jag tillbaka den (tillfälligt) med förhållningsorder. Läs den och tyck.

Jaha. Towelhead. Ungdomsbok. Eller inte. Av Alicia Erian. Trots titeln är den på svenska och borde alltså i svensk översättning hetat Turbanskalle, för det är ordet som används inuti boken, när vissa av karaktärerna pratar om huvudpersonen, trettonåriga Jasira, eller hennes far. Den utspelas i Houston, Texas i början av 90-talet, när invasionen av Kuwait stod för dörren och vi och dom-attityden var lika stor som efter 11 september. Härstammar man från Mellanöstern, om än det ligger tre generationer mellan där och nu, så finns det folk som tycker sig ha rätt till en åsikt om vem du är och vad du tycker, tänker och står för. Men det är bara en del av röran… Det här handlar om en ung flicka som försöker att få någon klarhet i tillvaron när hennes mamma kastar ut henne för att mammans pojkvän börjat tafsa… ”Det är ditt fel att han tittar!” Jasira får flytta till sin pappa som kommer från Libanon och jobbar på NASA. Det … Ahhh. Det är svårt. Jag vill skriva kort, för en gångs skull, men den här boken väcker så mycket tankar. Varför? För att den är välskriven. För att den undviker att ta ställning. För att den är rättfram och ställer så många frågor på sin spets. För att den inte är svart och vit. För att den ser på vuxna och på sexuellt uppvaknande på ett kusligt och tankeväckade sätt. För att den sätter griller i mitt huvud. För att den provocerar. För att den är genuint bra. Bra present att ge bort och få tillbaka, på min ära.

Läsaren får med en trettonårig flickas blick söka uppmärksamhet och bekräftelse. Vem vill väl och vem vill illa? Vad menar pappa och vad vill jag? Vad är rätt och vad är fel? Och om pappa så tydligt har fel en gång, kan han inte ha fel denna gång också? Har han någonsin rätt? Vem kan man lita på? Ingenting är enkelt. Allt är enkelt.