Så mycket mer än bara bokstäver!

Ponera att inläggen på den här bloggen vore skrivna i typsnittet ’Old English’.

Vissa kanske skulle tycka att det är väldigt svårläst, men visst dyker det upp andra associationer också? En text är så mycket mer än bara bokstäver. Textens typsnitt förstärker dess budskap, typsnittet kan nästan betraktas som klädesplaggen texten kläs i. 

Ett annat exempel: Du får hem ett brev från landstinget där du ombeds  'infinna dig på cellprovtagning’. Texten är skriven i typsnittet ’Comic sans’ och visst är det svårt att ta budskapet på allvar? Påminner inte typsnittet mer om en inbjuden till barnens julavslutning på förskolan?

I en tid då många har dator hemma blir vi allt fler som vill och måste förhålla sig till alla tillgängliga typsnitt. Många tycker att det är kul att själv kunna formge egna texter. Men det är inte alltid man tänker till, och ibland får man inte fram sitt budskap på grund av att man helt enkelt har valt fel typsnitt. Att man själv tycker det hela ser snyggt ut räcker nog inte alltid till.

Typsnitt spelar roll både inom ekonomi och politik, det väcker associationer och förmedlar budskap. Att partiet Sverigedemokraterna använde Old English i ett offentligt dokument blir man kanske inte särskilt förvånat över, typsnittet har ett dunkelt förflutet då det användes av Adolf Hitlers NSDAP under tredje riket. Man förbjöd efter några år typsnittet med anledning att det ansågs ha judiskt ursprung, men sanningen var att befolkningen i de ockuperade länderna helt enkelt inte kunde läsa texter skrivna i detta typsnitt.

På Sveriges radio P1 tar man nu typsnitten på allvar. I programmet Typo kan du få höra mer om vinnande typsnitt, typsnittstecknare och typsnittens karaktär. Programledaren Simon Moser säger själv att sedan han börjat jobba med temat typsnitt kan han inte längre låta bli att tänka på typsnitt. Skyltar i tunnelbanan, texter på nätet, alla har de sina typsnitt som inte alltid förmedlar rätt budskap. Programmet bjuder dessutom på lite kuriosa kring olika typsnitt. Som till exempel varför det blev fel när Rädda barnen valde Gill Sans som typsnitt i sin logga eller varför Barack Obama gjorde ’Gotham’ till ett vinnande typsnitt.

Och visste du att även typsnitt kan ha ett ”bäst-före-datum”? Programmet kan du lyssna på här. 

/Eva Brünahl