måndag 10 december 2012

Tomte Tummetott?

Jag har sparat några av de bilder jag ritade på förskolan. På en av dem syns en liten gubbe med röd luva som går runt i snön på en gård som helt uppenbart måste ligga någonstans i norr, rödmålade husfasader talat ett tydligt språk.

Nu är det så att jag är uppvuxen i Tyskland och på min förskola läste vi boken ’Tomte Tummetott’ av Astrid Lindgren. Min teckning kom till efter en sagostund. Jag älskade den boken och när jag så småningom flyttade till Sverige blev jag förvånat att det inte finns någon berättelse om Tummetott i bokform, än mindre skriven av Astrid Lindgren. På något sätt verkade det hela hänga ihop med Viktor Rydbergs ’Tomten är vaken’, samma bilder i båda böckerna var den enda uppenbara länken. Riktigt hur det hängde ihop fick jag dock aldrig någon klarhet i.

Tills jag för några veckor sedan i DN läste om en ’återfunnen’ saga av Astrid Lindgren. En saga som handlar om en liten gubbe med röd luva. Manuskriptet hittades i Tyskland, närmare bestämt i förläggare Friedrich Oetingers hus efter makarna Oetingers bortgång. Det har granskats och nu är det bekräftat att det handlar om det svenska originalet som ligger till grund för min barndoms ’Tomte Tummetott’.

Astrid hade blivit ombedd att skriva om Rydbergs dikt som ansågs vara för svår för den utländska marknaden. Hon skrev den fina berättelsen om gårdstomten som viskar magiska ord till djuren på gården, som vaktar och finns till för alla som bor på gården. Boken har kommit ut på ett flertal språk men aldrig tidigare på svenska.Rabén och Sjögren förlag ger nu ut boken med illustrationer av Kitty Crowther, som själv är ALMA-pristagare. Vilken ära det måste vara att få illustrera en saga som legat bortglömt i decennier.

Själv tycker jag bäst om Harald Wibergs illustrationer i min gamla tyska utgåva. Det är dags att ta fram den nu så här i juletid. Finare kvällsläsning finns inte. Och självklart köpte jag boken på svenska, nu när den äntligen finns! Tomten är vaken heter den, och lagom till jul har den kommit till biblioteken.


/Eva Brünahl

Inga kommentarer: