Det kom ett snöoväder emellan.
Jag skulle se
The king’s speech på biografen Sture, och så kom snön. Och jag stannade hemma.
Är man småbarnsförälder så är det här värre än det låter, inte bara att man ordnat med barnvakt och allt i onödan, man vet inte heller när nästa tillfälle ges! För barn kan bli snoriga, barnvakten kan bli sjuk, eller så visas filmen helt enkelt inte längre när man väl får en chans att komma iväg.
Eftersom dejten med Colin Firth på bioduken aldrig blev av så fick det bli samme Colin Firth i TV-format därhemma i filmen
En enda man.
Firth spelar collegeläraren George som efter sin partners död har svårt att leva i nuet. Vi får följa George under ett dygn i Los Angeles 1962 mot bakgrunden av Kuba-krisen. George planerar under dagen sin egen död i minsta detalj, men kastas hela tiden tillbaka i gamla minnen av livskamraten Jim som dog i en bilolycka. Efter Jims död förmår inte George finna en mening i livet och därför återstår bara döden som sista utväg.
Samtidigt som han planerar för självmord pågår livet i hans omgivning som vanligt. Han håller sin college-föreläsning, samtalar med en ung student som lyckats fånga hans uppmärksamhet och planerar middag med sin vän Charlotte (en lysande Julianne Moore gestaltar Charlotte, medelålders och uppgiven, som så gärna vill ha lite kärlek).
Trots att döden hela tiden finns i närheten så är
En enda man absolut ingen deprimerande film. Huvudpersonen George är homosexuell och trots att filmen visar hur det var att vara gay i sextiotalets Amerika så ligger inte fokus bara på temat homosexualitet. Frågan tas upp i förbifarten och blir en del av en mycket mer mångfacetterad bild.
Att leva livet utan den person man älskat mest, hur gör man? Hur tar man sig igenom ännu en dag när livet inte tycks ha någon mening längre? Att fånga de få stunder i livet där man får absolut klarhet, att bevara känslan, hur gör man?
Den unge studenten Kenny verkar vara den enda som kan komma George nära, men hur mycket närhet kan George tillåta då hans plan att ta livet av sig står fast?
Kenny lyckas nästan bli en räddande ängel. Men döden har sin egen agenda och även om George ändrar sina planer i slutet på dagen så blir denna dag den sista i hans liv.
Filmens ljus och färger återspeglar Georges känslokarta oerhört fint, regissören Tom Ford lyckas ta upp livets stora frågor utan att bli moralisk och med skådespelarnas insatser blir filmen till en absolut sevärd helhet. Colin Firth är så mycket mer än ’Mr Darcy’ och skulle jag inte lyckas se
The king’s speech på bio så får jag hoppas att den finns på biblioteket så småningom!
/Eva Brünahl
Jag har praoat på Jakobsbergs bibliotek i två veckor nu och alla som jobbar här är trevliga och hjälpsamma dessutom finns det nästan alltid något att göra så man har aldrig tråkigt. De flesta tycker att det verkar tråkigt att praoa på ett bibliotek eftersom att de tror att det enda man får göra är att sätta upp böcker i hyllor o.s.v. Men de har fel eftersom att det är en ganska stor variation av uppgifter.
Många små knoddar plågas just nu av feber, förkylning, magsjuka och andra hemska saker. Här kommer en liten hälsning till er där hemma, hoppas ni mår bättre snart!
På tisdag är det dags för vårens första författarbesök. Kristina Henkel, statsvetare och jämställdhetskonsult, har tillsammans med Marie Tomicic skrivit boken Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2 : om genusfällor och genuskrux i vardagen. När och hur görs flickor till flickor och pojkar till pojkar? Hur påverkas barnens handlingsutrymme, identitet och självkänsla?
För er som tycker att det är helt ok att läsa gamla böcker vill jag tipsa om följande guldkorn:
For hjertet er livet enkelt: det slår så lenge det kan. Så stopper det.
In a hole in the ground there lived a hobbit. Not a nasty, dirty, wet hole, filled with the ends of worms and an oozy smell, nor yet a dry, bare, sandy hole with nothing in it to sit down on or to eat: it was a hobbit-hole, and that means comfort.
En grön jägarmössa klämde ihop övre delen av huvudet, som liknade en köttig ballong. De gröna öronlapparna svämmade över av stora öron, oklippt hår och tunna borst som växte inne i själva öronen och stack ut på båda sidorna likt körriktningsvisare som pekar åt 2 håll samtidigt.
Ja… Fredag var min sista dag på Jakobsbergs bibliotek, och den här veckan blir det Viksjös bibliotek. Jag har haft så trevligt och roligt, vissa anser att det skulle vara tråkigt att praoa på bibliotek men jag tycker att dom har fel, för att det har varit kul. Dom flesta tror att man bara typ ställer upp böcker i bokhyllorna och så, men egentligen finns det jättemycket att göra. T.ex. att göra barnpåsar, det är till dom som ska få sitt första bibliotekskort och i påsarna ligger det information om biblioteket och sånt, reservera böcker, sortera böcker och mycket mer, så det finns faktiskt mycket mer än att ställa upp böcker i bokhyllorna.
Inlägg
