Dataspeltoppen och synen på ungdomskultur

Dagens ungdom vet inte hur bra de har det. Annat var det på min tid!

Jag har – liksom många andra före detta ungdomar – lovat att aldrig yppa dessa ord. Jag anser mig emellertid nyligen ha fått anledning att frångå mitt löfte. 

När jag växte upp på 1990-talet fanns det i princip ingen journalistisk bevakning av tv-spel. Detta trots att vi var många som spelade och identifierade oss med karaktärer som Mario, Mega Man och Samus Aran. I dag är läget ett annat. Pewdiepie är världens största Youtube-stjärna och vill man ha sig färska spelrecensioner till livs är det bara att surfa in på ign.com. Någon enstaka gång kunde det på min tid också hända att etablerad media tog sig an den kulturform som för oss spelare var världens viktigaste. Tyvärr då aldrig med den respekt ämnet förtjänade. Ett faktum som blir plågsamt tydligt i nedanstående klipp.



Det är mycket med klippen från Dataspeltoppen som är märklig för att inte säga absurt. Här kommer ett axplock:

• Citatet ”ett plus är att det är ett mycket bra spel”. (Sagt om Ducktales 0:40 in i klippet.)
• Det märkliga och felaktiga bruket av ordet joystick (jag tror att hon menar spelkontroll, alltså hur väl spelet responderar mot hur man trycker på handkontrollen).
• Att Ducktales beskrivs som ett av årets bästa spel men ändå bara kommer på plats tre av fem när avsnittets bästa spel ska listas – två placeringar bakom det ”långtråkiga“ Michael Jackson’s Moonwalker (här benämnt Moonwalk).

Ja, det är lätt att göra sig lustig men ju längre jag tittar desto mindre munter blir jag. Jag ser inget som helst värde racka ner på pionjärer med begränsade resurser som gör vad de kan för att lyfta fram en marginaliserad kulturform – tvärt om! Vad jag har svårare för är när vuxenvärlden ska skildra ungdomskultur och inte ens bryr sig om att sminka över sitt förakt och ointresse. Bakom Dataspeltoppen ligger inte några tv-spelskids med brinnande hjärtan och en billig videokamera utan SVT - vårt lands mest resursstarka och etablerade medium.*

Jag kan ärligt talat inte föreställa mig en mer tydlig markering av vad offentligheten anser om tv-spel än det här klippet. Studion är billigast tänkbara med en ensam kamera. Felsägningar och liknande har inte klippts bort eller gjorts om. Att programledaren inte är så haj på engelska och uttalar många titlar fel har jag överseende med. Däremot inte med att hon uppenbarligen är totalt oinsatt i sitt ämne och bara läser innantill från ett papper, provocerande uselt gömt just under kameralinsen.

Det var sämre förr alltså. Eller var det? Jag vet ärligt talat inte. Kanske får jag ändå den utgjutelse detta inlägg inleds med. En grej med marginaliserad kultur är ju just att den är marginaliserad och alltså inte kommer fram i offentligheten. Om du är ung eller bara ändå tycker att etablissemanget struntar i allt som du tycker är viktigt, skriv gärna en kommentar. Om du inte tror att förändring är möjlig, se bara vad som hänt med offentlighetens inställning till spel sedan Dataspeltoppen såg dagens ljus. 

* Jag måste erkänna att jag personligen inte minns Dataspeltoppen och underligt nog verkar ingen annan göra det heller. På det ö-kända internetforumet Flashback finns en tråd om klippet där man (bland annat) diskuterar varifrån det kommer. Något sorts konsensus uppstår om att det kan vara en del av ungdomssatsningen Kosmopol (SVT 1990-92) men helt säker blir man aldrig.

//Jacob

Minecraft fortsätter att öka

Att tv- och datorspel är big business har nog inte undgått någon vid det här laget, kanske inte heller att Sverige ligger i framkant när det gäller spel.
Och utvecklingen går verkligen i rasande fart.
Enligt gamla siffror så omsatte svenska spelföretag 2,3 miljarder kronor år 2011, vilket var en ökning med 96 procent (!) jämfört med 2010.

Idag kan vi läsa att svenskutvecklade "Minecraft" (som vår praktikant Marcus Hamilton bloggade om här) har sålt 14 miljoner exemplar - enbart av PC-versionen! Räknar man ihop alla versioner av spelet så landar försäljningen på minst 35 miljoner exemplar.

För att få lite perspektiv på den siffran så skriver Aftonbladet att The Beatles "Abbey Road" har sålt 30 miljoner exemplar. Det säger en del om hur stort spelandet är idag.

"Minecraft" till Xbox 360 och Playstation 3 är förhoppningsvis på ingång till våra bibliotek. Du hittar alla våra tv-spel här.

Sommartipset: The Last of Us

Det var tyvärr längesedan jag spelade tv-spel. Annat har kommit emellan, man prioriterar annorlunda – och i ärlighetens namn så tycker jag inte att det har släppts så värst många spel som lockat mig tillräckligt.

Men med The Last of Us är det annorlunda. Detta PS3-exklusiva spel tar det hela till en ny nivå. När det mesta spelsnacket handlar om de nya konsolerna PS4 och Xbox One så kommer Naughty Dog och visar att dagens lastgamla konsoler (PS3 är faktiskt sju år gammal, vilket får ses som uråldrigt i spelbranschen) fortfarande kan få folk att tappa hakan.

Förutom att The Last of Us troligtvis är det snyggaste spelet någonsin oavsett konsol, så är det dessutom fantastiskt bra, genomtänkt, gripande, ångestframkallande, hisnande, roligt, allmänbildande, läskigt, enormt, svårt, enkelt, givande… Kort sagt: Det här spelet har det mesta.

Tänk dig en blandning mellan Indiana Jones-filmerna och The Walking Dead-serien, och låt sedan detta utspela sig i en postapokalyptisk värld. Det borde räcka så för att det ska börja vattnas i munnen på de flesta spelfreaks.

Spana in klippet nedan (OBS! SPOILERS!), ställ dig i kö. Det är dumt att missa den här konsolgenerationens kanske coolaste spel.

En intervju om normer och nördkultur

Vi på bibliotek har vissa principer som vi följer när vi köper in medier som böcker, filmer och spel. Här i Järfälla köper vi inte in medier som stöder rasism, könsfördomar, förföljelse av oliktänkande eller strider mot de mänskliga rättigheterna. Vi har också bestämt att vi ska prioritera medier som speglar det mångkulturella Järfälla.
Enligt vår värdegrund ska vi dessutom erbjuda ett urval av medier för både kvinnor och män, flickor och pojkar. Det kan låta självklart i skrift, men är ganska svårt i praktiken. Det kan alla som har följt den senaste tidens debatter om Tintin i Kongo och Lilla hjärtats vara eller icke vara på biblioteken skriva under på.

En som arbetar aktivt med att blotta fördomar och diskriminering, att ifrågasätta normer om kön och identitet är Mattias Lejbrink som driver bloggen Enormkritik.se.
Utifrån begreppet nördkultur undersöker han hur bra (eller dåligt) olika böcker, spel och serier arbetar för mångfald genom att undersöka i hur stor grad de reproducerar olika normer. Det hela lät så intressant att jag var tvungen att ställa några frågor till Mattias.

Vad är normkritik, och varför började du intressera dig för det?
Normkritik är att ifrågasätta varför vi tar vissa saker för givet medan andra saker ses som onormalt och konstigt. Man kan också fråga sig om vi reagerar för att något är onormalt - eller om det blir onormalt för att vi reagerar på det. Varför pratar man om hur "en bög" är men inte om hur "ett hetro" är? Till exempel. Jag började intressera mig för normkritik när jag för några år sedan började se sambanden mellan våra förväntningar på vad som är normalt och inte påverkar vårt beteende. När jag blev vegetarian gick det inte en middag utan att jag fick förklara mig och ibland till och med försvara mig. Däremot var det aldrig någon som begärde att jag förklarade mig när jag åt kött. När man vänder på normen och ställer frågan hur det kommer sig att någon valde att bli köttätare blir många väldigt förvånade - man har aldrig tänkt på det som ett val. Och det beror på att köttätande (i synnerhet för några år sedan) var normen medan vegetarianism var det avvikande beteendet.

Vad är nördkultur för dig?
Oj, jag brukar rädda mig själv genom cirkelbeviset "allt som nördar gillar". Ett mer seriöst försök till svar skulle kanske vara verklighetsflykt (i positiv bemärkelse) eller ett engagemang för ett smalt intresse. Man kan ju vara fantasy-nörd, men förstås också virknings-nörd!

Varför är det viktig att vara normkritisk?
Dels sätter det igång en massa tankar hos en själv om varför man gör på vissa sätt bara för att man alltid gjort så, dels hjälper det till att skapa ökad förståelse för de som inte tillhör normen. Det är också ett bra instrument för maktanalys. En stark norm är till exempel att mamman är föräldraledig med barn i mycket högre utsträckning än män. I förlängningen innebär det att kvinnor som jobbar och själv har små barn, och män som vill vara föräldralediga, ifrågasätts. På så sätt skapas ett motstånd som gör att det är tuffare för kvinnor än för män att arbeta samtidigt som de har små barn. Man måste förstå vilket tryck det är på den som upplevs som onormal.

Finns det något man enligt dig bör tänka på när man lånar böcker eller spel (till sig själv eller sina barn)? Försök variera dig och våga tänka brett. En bra start kan vara att läsa eller spela något som är producerat på en annan kontinent. Kanske en bok från Sydafrika eller ett spel från Japan? Redan där kan man bredda vyerna lite. Och såklart inte låta sina förväntningar på sina barn styra för mycket. Vill flickan läsa om hästar är det förstås fantastiskt. Men låt henne gå själv och välja första gången och vänta med dina egna förslag som styrs av dina förväntningar på vad som är normalt att en tjej väljer.

Kan du ge ett exempel på en bok eller ett spel som är bra utifrån dina kriterier?
A Game of Thrones, eller svenska Cirkeln. Som spel brukar jag vilja lyfta The Elder Srolls V: Skyrim.

Och ett dåligt?
Jag höll på att säga nästan all Science Fiction. Boken Metro 2033 tyckte jag var särskilt sunkig i sin syn på normer.

Vad kan vi på biblioteken göra för att utmana normer?
Erbjuda alternativ! Det handlar om att visa att det finns böcker där tjejer boxas, där gubbar ger sig ut på äventyr och där alla inte nödvändigtvis är straighta.

Bästa bok just nu?
Den grafiska romanen Locke and Key läser jag så fort den kommer ut i nya nummer!

Bästa spel just?
Jag gillar spelen i Silent Hill-serien. Läskiga men väldigt bra.

Vad lånade du senast på bibliotek?
Nu när jag arbetar heltid har jag faktiskt råd att köpa det jag vill läsa - något som var nästan otänkbart när jag studerade eller var arbetslös. Numera besöker jag författarträffar och mitt senaste lån var nog faktiskt ett par böcker av Philip K. Dick.

Till sist, vad önskar du dig mest just nu?
Att få vara föräldraledig med min dotter och ta del av hennes uppväxt. Det händer så otroligt mycket hela tiden. Sen hoppas jag att komma igång och spela bordsrollspel igen nu i vår - det var länge sedan.

Våld i spel och film - Vad är problemet?

Senast förra veckan läste jag en insändare i Metro (s.29), skriven av en anställd inom kriminalvården, som hävdade att det redan för femtio år sedan var vetenskapligt bevisat att personer som ser på ”våldsfilm” är mer benägna att använda våld än de som inte sett en ”våldsfilm”. Skribenten frågar sedan insinuant om ”våldsspel och våldsfilmer” som ungdomar matas med kan vara anledningen till att antalet personer som avtjänar straff för våldsbrott har mångdubblats de senaste åren.

Anders Behring Breivik spelade tydligen World of Warcraft. Med respekt för offren valde flera butiker i Norge att plocka bort spelet från sina hyllor.

Ungdomar som deltar i upplopp i London påstås vara influerade av Grand Theft Auto.

Och alldeles nyss kom en låntagare in och frågade om vi verkligen ska ha våldsamma tv-spel på biblioteket.

Jag kan förstå personens undran. Jag förstår föräldrars oro.
Men har man ingen inblick i spelvärlden och bara ser ytan så är det väldigt enkelt att skylla på spel, film, musik och andra populärkulturella företeelser. Det är betydligt svårare att gå till botten med problemen på allvar.
Vilken sorts politik har förts i England de senaste tjugo åren? Vilka möjligheter ges till människor som hamnar utanför samhället? Varför hänvisa till forskning som har femtio år på nacken? Vet du vad ditt barn gör på nätet? Och så vidare…

Att plocka bort spel från hyllan är inte ens en kortsiktig lösning på problemet. I mars 2011 fanns det drygt elva miljoner människor världen över som spelade World of Warcraft. Lägg därtill ett stort mörkertal för de som spelar illegalt, dvs utan att betala för sig.

Naturligtvis är det som sker i London och det som skedde på Utøya helt förkastligt på alla sätt och vis, men att blanda in dataspel och förespråka kollektiv bestraffning känns så otroligt trångsynt och förlegat.
Jag minns Siewert Öholm som på åttiotalet talade om den livsfarliga hårdrocken. Jag minns Hem & Skola som förbannade dataspelen. Det var drygt trettio år sedan, och det borde ha hänt en del med synen på fulkultur sedan dess.



Förstår vi verkligen inte att det är betydligt allvarligare och långt mer djupgående mekanismer i samhället som ligger bakom, eller lever vi kanske i en kvällstidningsvärld? Med respekt för offren och mänskligheten i stort kanske det vore bättre om vi hade plockat bort kvällstidningarna från hyllorna istället för World of Warcraft?

Författaren Nikanor Teratologen, ökänd för sina råa böcker, har sista ordet i detta inlägg:
"Det går inte att genom någon sorts överhetskampanjer eller mer omfattande kontroll-, övervaknings-, angivar- och stigmatiseringssystem heltäckande skydda skolor, arbetsplatser, offentliga platser överhuvudtaget mot enskildas planlagda och sedan lössläppta mordiska hämndraseri. Förändringarna måste inledas på individplanet, i människors beteende och attityder mot varandra. Man bör helt enkelt inte kränka och bete sig illa mot andra varelser på jorden. Allt är ett, sammanvävt, förgängligt."

LEGO!

LEGO-spelen har visat sig vara galet populära (och de är dessutom riktigt bra!), så vi har nu köpt ett extra exemplar av Lego Star Wars III - The Clone Wars för att minska köerna. I samma veva hamnade även Lego Indiana Jones 2 och Lego Pirates of the Caribbean i shoppingkorgen. Allt detta till Nintendo Wii.

PS3- och Xbox-ägare kan glädja sig åt Child of Eden och Alice: Madness Returns. Håll koll på vår katalog för att se när spelen finns till utlån.

Tiger Woods, L.A. Noire och Drake...

Tiger Woods PGA Tour 12 - Masters (Puh! Tv-spelstitlarna tycks bara bli längre och längre...) till Nintendo Wii hittade just ut på hyllan; ett hyllat golfspel som sopar banan med de få konkurrenter som finns. Perfekt för dig som är rädd för att få en golfboll/klubba i skallen när du äntrar greenen, men som ändå vill golfa stenhårt i sommar.

Vår leverans av L.A. Noire (Xbox, PS3), Dirt 3 (Xbox, PS3) och FIFA 11 (Xbox) är tyvärr på vift i skrivande stund. Vi hoppas dock att paketet landar så snart som möjligt. Det innehåller ju trots allt tre riktigt tunga titlar.


Tills vidare är peppen som högst inför novembersläppet av Uncharted 3: Drake's Deception (endast till PS3). På megamässan E3 i Los Angeles visades alldeles nyss en trailer som till och med torde få Hollywood att tappa hakan.
Jag hoppas att sommaren är över snart...

Nya tv-spel!

En hel bunt med nya tv-spel finns nu till utlån. Hos oss lånar du givetvis gratis - max två spel per gång, max tre reservationer. En lista över alla spel hittar du här. Missa heller inte att prenumerera på bibliotekets nyhetsbrev om tv-spel. Du anmäler dig här.





Portal 2 - Årets spel?

Bully - ett mobbarspel?

”Bully” betyder mobbare. Det är en titel på ett av våra inköpta tv-spel, precis som Bomben i matlådan är en titel på en av våra inköpta barnböcker.

Givetvis skapar ett tv-spel med en sådan titel rubriker och ängslan. Rockstar Games, spelvärldens absoluta proffs när det gäller både kontroversiella och högkvalitativa spel, var väl medvetna om detta när de började marknadsföra Bully för fem år sedan. Oroliga föräldrar och lärare startade protestgrupper och spelet bannlystes från flera butiker - redan innan det var släppt!

Den som däremot spelat spelet vet att den del som kan härledas till mobbning handlar om att förebygga mobbning. Det räcker till och med att googla fram några recensioner för att få det bekräftat.

Citat från en av Gamereactors recensioner:
”Följer man handlingen och de många valfria sidouppdragen visar sig faktiskt Jimmy vara en riktigt sjysst typ, innanför det råbarkade yttret. Han skyddar de svaga, även om det är för egen ekonomisk vinning. Men jag får hela tiden intrycket av att han bara spelar tuff och egentligen hjälper folk för att han vill. […] Att spelet har blivit dömt på förhand och blivit utfryst från diverse spelförsäljare som ett annat mobbningsoffer får väl bara ses som smått komiskt i sammanhanget.”

Och från ytterligare en recension:
”I övrigt är det alltså samma rena enspelarspel där vi får följa Jimmy Hopkins kamp för självhävdelse och rättvisa i en orättvis värld. Mobbningen i spelets titel syftar helt och hållet på den mobbning som Jimmy utsätts för som nykomling på en pennalistisk skolgård, och själv blir han någon slags lokal hjälte, sakta men säkert, genom att slå tillbaka mot översittarna och ta ställning för de nertryckta.”

Max, 12 år, skriver följande recension:
”Som småningom kommer man ha fred med alla Mobbarna, töntarna, snobbarna, emos, sportkillarna och townis.
Jag tyckte spelet var lärofult eftersom man går i klasser och ska t:ex göra cyklar eller räkna matte,kemi, skära upp djur, gympa, geografi, engelska, musik och musik läraren är hippe.”

Med allt detta sagt: Bully är stundtals ett våldsamt spel, och just därför måste du vara 16 år för att få låna det hos oss. Är du yngre vill vi att förälder/målsman är med och godkänner lånet.

Marcus Hamilton: Två veckor på Jakobsbergs bibliotek

Jag har praoat på Jakobsbergs bibliotek i två veckor nu och alla som jobbar här är trevliga och hjälpsamma dessutom finns det nästan alltid något att göra så man har aldrig tråkigt. De flesta tycker att det verkar tråkigt att praoa på ett bibliotek eftersom att de tror att det enda man får göra är att sätta upp böcker i hyllor o.s.v. Men de har fel eftersom att det är en ganska stor variation av uppgifter.

Det roligaste var förmodligen att hjälpa Ibrahim med tidningar. Men det som jag personligen tyckte var tråkigast var luncherna eftersom att man hade en hel timme på sig att göra ingenting, många tycker säkert tvärtom men alla tycker ju olika. Hur som helst är det jätteroligt att praoa här och jag rekommenderar det till alla, eller snarare alla som vill ha något att göra på sin prao som är betydligt roligare än att städa ett golv.

Det de flesta inte vet är att Jakobsbergs bibliotek även lånar ut filmer och spel. Och nej, det är inte tråkiga gamla dokumentärfilmer från 70-talet som handlar om stenar. Spelen de lånar ut är också nya och moderna spel som t.ex. Call of Duty: Black Ops och självklart finns det spel till de populäraste plattformerna; PC, PS2, PS3, Wii och Xbox 360. Det har hänt att några spel blivit stulna men det har också hänt att stulna spel lämnats tillbaka med en lapp där de ber om ursäkt och säger att de ångrar sig och det inte ska upprepas…

Själv spelar jag för det mesta ett spel till PC som heter Minecraft. Det skapades av en svensk som heter Marcus Persson. Spelet blev en stor succé och han blev miljonär på bara några dagar. Världarna är ungefär åtta gånger så stora som Jorden och skapas helt slumpmässigt så det kommer aldrig att finnas två världar som ser likadana ut. Spelet går i stort sett ut på att överleva. På natten kommer det monster som t.ex. skelett och zombies. För att överleva måste man först skaffa träd så att man kan bygga vapen och verktyg för att kunna försvara sig och bygga hus. Man kan i stort sett bygga vad som helst, allt från stora slott till bergodalbanor eller till och med slott med bergodalbanor.


De som inte har kört Minecraft säger att grafiken ”suger” och att man inte kan göra något. Man kan inte säga att grafiken ”suger” eftersom att om det vore realistisk grafik skulle det inte vara spelbart eftersom att man kan ju inte ta upp ett jordblock och börja bygga ett slott av det och dessutom är det lite av spelets charm, att det kan konkurrera med nya spel som har den senaste och mest avancerade grafiken fast Minecraft har väldigt simpel grafik. Anledningen till att det finns personer som säger att man inte kan göra något beror förmodligen på att de har brist på fantasi eller att de inte har kollat upp att man kan göra saker som t.ex. facklor av kol och pinnar.


Hur som helst är Minecraft ett jätteroligt spel och definitivt värt att köpa och eftersom att bara Betan har kommit ut är det 25% billigare.



/Marcus Hamilton, Björkebyskolan

Tjena trollet!

I min bekantskapskrets tycks det vara en film som gäller just nu: Trolljegeren. En norsk film om… troll! Fatta grejen! Kan vi säga hej då till vampyrerna nu? Hej då till vampyrslaktaren Buffy, hej då till Twilight och hej då till True Blood, och sedan säga ”Tjena!” till trollet?
Nä, jag tror inte det, men visst vore det ball med en trollhype?
Affischen (eller plakatet som det tydligen heter på norska) är åtminstone helt i min smak.


Själv brann jag rätt hårt för zombies ett tag. Romeros gamla Dead-filmer gick varma i ung ålder, och förra året fick serietidningen The Walking Dead upp intresset igen. När jag fick veta att det skulle göras tv av tidningen blev jag enormt peppad. Tv-serien är dock en besvikelse i mitt hem. Efter tre avsnitt återvänder jag till originalet i form av den tecknade varianten. Så oerhört mycket bättre. Zombiesåpor funkar nog bäst i serietidningsform ändå.


Söker man zombieslakt på biblioteket kan jag tipsa om Dead Rising 2, ett spel till Xbox som inte går av för hackor (eller motorsågar). Dock aningen för komiskt för min smak. För en tvättäkta skräckupplevelse rekommenderar jag hellre Dead Space 2 som finns till både Xbox och PS3. Nedsläckt rum, telefonen avstängd, hörlurar på. Klicka här (om du vågar!) för en trailer… Garanterat icke barnvänligt material. Men vem påstår att spel är en enskild barnföreteelse? Man ser knappast på böcker på samma sätt… Eller filmer.



Vill man ha filmer som sätter nerverna på prov så rekommenderar jag de omänskligt obehagliga Funny Games, Eden Lake och Antichrist. Sök djupt i våra samlingar och du skall finna...



Emellanåt samarbetar biblioteket med ABF - Arbetarnas BildningsFörbund. Tack vare en kompis blev jag plötsligt varse följande utbildning som drivs i ABF:s regi: Om zombieapokalypsen kommer. "Har du vad som krävs för att överleva när de odöda står vid din dörr?"
Nu snackar vi bildning på högsta nivå.

Härnäst ser vi fram emot trollkurser, trollspel och trollfilmer en masse.
2011 är trollets år.

Rapport från Nordiska speldagen i Jakobsberg

Här kommer en liten rapport från Nordiska speldagen på Jakobsbergs bibliotek - i form av ett filmklipp! Mer bilder finns på vår Facebooksida.

Spelsommar

Det finns en hel del tv-spel i Jakobsberg nu. Den fullständiga listan hittar du här. Du lånar givetvis gratis, men max två spel per gång, och max tre reservationer samtidigt. Är du under 16 år krävs att du har en förälder med dig om du vill låna spel som har denna åldersgräns.
Anmäl dig gärna till nyhetsbrevet som kör igång igen till hösten, så får du förtur i reservationskön.
Har du inköpsförslag så klickar du här.

Trevlig spelsommar!

Våld, mord, intriger och hat

För dig som gärna gräver djupare i en värld av våld, mord, intriger och hat öppnar sig en rad olika möjligheter i sommar.

Så inleder Kulturbutik sin annons för att locka oss till läsning i sommar. Och visst är det väl så – deckare är den typ av skönlitteratur som hånas mest av förståsigpåarna i kulturvärlden, men som lånas mest på biblioteken och finns högst upp på varenda topplista i bokbutikerna. Det är ingen nyhet.
Däremot funderar jag på hur reaktionen skulle bli om man skulle marknadsföra tv-spel på samma sätt? För nog är det väl fortfarande så att flertalet av oss föreställer sig att tv-spel är något som enbart barn och ungdomar håller på med, trots att medelåldern på spelare i Europa är 30+ och ökar? Och att alla tv-spel är våldsamma?

God of War III till PS3 är ett ypperligt exempel på när våld, mord, intriger och hat blir som allra bäst i spelform. Det är kvalitet in i minsta detalj och det är tveklöst ett av de bästa actionspelen någonsin. Det riktar sig knappast till barn.
(I Jakobsberg har vi åldersgränsen 16 år på vissa spel. Är man under 16 och ändå vill låna ett sådant vill vi att man har med sig en förälder vid utlånet.)


Carl-Michael Edenborg skrev förresten om deckargenren här. Naturligtvis väckte debattartikeln starka reaktioner när Edenborg skriver ”Deckarnas realism är en myt. Och skribenterna och förlagen jobbar hårt för att upprätthålla den.”
Måste man påpeka att tv-spelens realism är en myt? Ja, ibland måste man faktiskt det, hur märkligt det än må låta.
Och som ett litet PS hittade jag nedanstående filmklipp där Penn & Teller funderar kring spelvåld och dess påverkan på barn – i jämförelse med sport. Mycket tänkvärt.

Same same but different

Igår lånade jag hem ett av bibblans nya tv-spel, SingStar Kent. Som 70-talist har Kent funnits i mitt medvetande sedan gruppens begynnelse och man har inte kunnat undgå att höra deras låtar om och om igen även om man inte är ett hängivet fan. Jag är inget hängivet fan, har inga skivor (eller det har man väl inte nuförtiden) men låtarna sitter där ändå någonstans i det omedvetna.

Det intressanta när jag nu ylar tillsammans med Jocke Berg är att texterna blir så tydliga. Texter som man visserligen har hört men som man inte riktigt tänkt på, texter som i sången bara blir ord utan sammanhang. Riktigt bra! Kents skivor finns också på biblioteket.

När man läser de på skärmen och själv sjunger med framträder texten på ett helt annat sätt. Särskilt gäller det engelska texter tycker jag. För mig blir det bara ord som flyger in genom ena örat och ut genom det andra. Min mans favoritband är Flaming Lips men inte förrän några sing star-låtar senare förstod varför! Underbara texter! Fler SingStar finns att låna.

Samma sak med poesi, ofta ord som inte ger mig något sammanhang, som inte säger mig någonting. Men tonsatta blir plötsligt dikter levande. Till exempel Sofia Karlssons Dan Andersson-tolkningar. Finns på skivan Svarta ballader. Numera älskar jag Dan Andersson och hans texter är så vackra!

Ett annat exempel den så populära ljudboken som kan ge en helt annat och större upplevelse av en bok!

Flera medier som samspelar kan alltså ge ökade kulturupplevelser. Börja experimentera!

Spelinkompetensen

I gårdagens Metro ger C-G Karlsson bottenbetyget 1 av 5 till bioaktuella Prince of Persia, en actionfilm som bygger på spelserien med samma namn. Motivering: "Kan möjligen roa de smågrabbar som gillar dataspelet."
Jag säger ingenting om filmen, men C-G lyckas klämma in hela tre fel bland sina åtta ord. Inte illa!

1. Smågrabbar.
Medelåldern på de som spelar är drygt 30 år i Sverige och Europa. I USA 30+.

2. Grabbar.
Tjejerna då? Kvinnorna?

3. Spelet.
Det finns minst nio olika spel i spelserien Prince of Persia.

Det är den här typen av fördomar och okunskap som ger spelen den låga status de har bland folk som inte förstår. Det trista är att C-G inte är ensam.
C-G Karlsson får härmed en överkryssad gädda i betyg och vi hoppas på ett snabbt uppvaknande.
Ibland är det kul att vara rättshaverist.

Nyhetsmail för tv-spel

Snart kommer det ett nytt nyhetsmail för dig som är intresserad av tv-spel. Klicka här för att anmäla dig om du inte redan har gjort det.
I väntan på detta rekommenderar jag att du kollar den här kortfilmen några hundra gånger. Den är ju så cool att man nästan avlider av beundran.
Tänk om världen blev en pixel...

Ingen Super Mario på biblioteken

På tal om spel:
Den 11 juni släpps Super Mario Galaxy 2 till Wii i Europa! Det kommer förmodligen att ruska om hela spelvärlden, precis som dess föregångare gjorde när det kom för tre år sedan. Så gott som alla recensenter världen över - och det är väldigt, väldigt många - gav spelet högsta möjliga betyg. I samma veva kommer även Metroid: Other M.
Tyvärr kommer vi inte att köpa in något av dessa spel. Ni kanske har märkt att vi varken har The Legend of Zelda eller Super Mario Galaxy på bibblan? De finns inte på några andra bibliotek heller. Bergsala, Nintendos svenska generalagent som har ensamrätt på Nintendos produkter, har som enda företag valt att inte låta biblioteken låna ut deras spel. Sanslöst, men sant. Inte minst odemokratiskt, kan man tycka. Så går det när business står i vägen för kulturen.
Tänk om Bonniers vägrade låta oss ta del av deras litteratur på biblioteken. En del skulle säkert dra en lättnadens suck, men i ärlighetens namn: det skulle ju vara fullständigt galet.
Jag ska forska mer i detta och återkommer i ärendet.

Hur märks spelen på biblioteket?

Foto: Mattias Pettersson

Kolla bilden här ovan. Reklam för Battlefield: Bad Company 2 i Stockholms tunnelbana! Det betyder att spel är stort – riktigt stort. Alla som håller på med spel vet redan detta.
Numera säger det bara SWISCH! så har Bioshock 2 sålt i imponerande tre miljoner exemplar på mindre än en månad. Hur märks det på biblioteken? Hur märks det i omvärlden? Inte så mycket va? Ponera att någon deckare skulle sälja i samma upplaga på samma korta tid. Eller att en bioaktuell film drar samma antal besökare. Visst sjutton märks sådant. Spelvärlden lever dock större delen av sitt liv i skymundan.
Branschen brottas fortfarande med samma problem som filmen gjorde på åttiotalet ("Våldsamt! Skadligt! Farligt!"), trots att spel knappast är ett nytt medium. Förutfattade meningar och okunskap är roten till förvirringen, men det blir sakta men säkert bättring på den fronten. I Europa är medelåldern på de som spelar ungefär 30 år. I USA ännu högre, och i takt med att framför allt Facebook-spelandet ökar så ökar även medelåldern.

Jag och Sara skriver en del om detta i det nyhetsbrev om tv-spel som vi skickar ut en gång i månaden. Vi skriver om spel där man definitivt kan ana en vuxen ton, den här gången om Heavy Rain och Bioshock 2, men även om Final Fantasy XIII, samt en del om åldersgränser och krig.

Och för den som undrar med tanke på bilden ovan: Ja, vi kommer troligtvis att köpa in Battlefield: Bad Company 2.

Har du inköpsförslag när det gäller spel, eller undrar över något annat som rör spel och bibliotek, så kontakta gärna mig.
Glöm inte att du som prenumererar på vårt nyhetsbrev har förtur i reservationskön på alla nya spel som vi köper in. Anmäl dig här. Att låna spel hos oss är givetvis gratis.

Inför väntan på att Bioshock 2 ska hitta ut till vårt tv-spelsfack rekommenderas följande klipp, där en vansinnigt skicklig japan sågar fram sin alldeles egna Big Daddy till tonerna av underskön musik:

Är Bayonetta feminist?

Att tv-spelsbranschen är en av de branscher som fortfarande domineras av män är tyvärr ingen överraskning. Det är dock väldigt sorgligt, tråkigt och ensidigt. Tack och lov finns det projekt och åtgärder som försöker ändra på dessa förhållanden (ett exempel är KomTek i Järfälla som har teknikkurser för barn för att öka intresset för teknik hos tjejer, ett annat är projektet SuperMarit som under ett par år åkte runt och föreläste i skolor om tv-spelsbranschen och tjejers nödvändiga intåg på den scenen).

Jag hade gärna gått en kurs i dataspelsutveckling när jag var liten. Då hade jag kanske, kanske vandrat in på den banan. Men utan uppmuntran och förebilder är det svårt att se sig själv i den branschen. Till slut blev det något jag bara viftade bort.

Spelen utvecklas alltså till största del av män. Det märks. Även fast jag har förtroende för att män i allmänhet också är feminister (åtminstone i en vid bemärkelse) så verkar det som att när män blir en homogen grupp inom tv-spelsbranschen så trillar allt vett ur. Är tv-spelsbranschen i sig så indrypt av manschauvinistiska fasoner att inte ens de feministiska männen kan bryta sig loss från denna obehagliga terror?

Som ett exempel så funderade jag ett tag på att köpa in spelet på bilden här bredvid. Men framsidan.... Det går bara inte. Jag kan inte ta ett spel seriöst om brösten ska vara blickfånget. Jag försökte få till en diskussion på sidan gameplayer.se om det onödiga i att ha en sådan framsida och fick svaret (från en man): "äh det är bara ett par bröst. men förstår vad du menar. men PK är man bara på skämt och är det ett bra spel spelar det ingen roll. jag är för tits & ass helt klart men så ska man ha lite sunt förnuft också. ja när man fläktar med det samt när det fläktas ska folk ha det, sunt förnuft alltså."

Jag fattar inte hela den där grammatiska uppbyggnanden, men det är ju en annan historia...

Det verkar som att man ska acceptera sexism bara för att det är utbrett. Som att det inte går att göra något åt. Det är "männens natur" eller nått. (Och för er som känner mig så vet ni att jag inte tror på en homogen natur, det sociala är det som formar, inte biologin, punkt slut).

Nu har jag ett nytt problem. Bayonetta har nyligen släppts till Xbox 360 och PS3. Bayonetta är en lättklädd actionhjälte med oproportionerligt stora kroppsdelar (gissa vilka). Någon beskriver det i en recension som att "hela hon skriker 'jag är en råkåt bibliotekarie som gillar våld'." Okeeeej.... Det finns en gräns. Men spelet fick betyget 10/10 på gameplayer.se. Det är nästan inga spel som får högsta betyg. Så nu är jag väldigt ambivalent. Köpa eller inte köpa till biblioteket?

Det finns ju också en annan sida till detta spel. Bayonetta är en stenhård och cool actionhjälte, som också är kvinna. Hon är inget våp. Vi måste påminna oss hur få kvinnliga huvudpersoner det finns i tv-spelsvärlden. Lättklätt men åtminstone representerat eller ingen kvinna alls? Jag önskar att man inte var tvungen att välja.