Framtiden är här!

Idag kommer ett par boktips för er som gillar framtidsskildringar.

Sången ur det kinesiska rummet är inget annat än en svensk sci-fi-roman som utspelar sig i ett framtida Stockholm där roboten Cepheus arbetar med att diagnosticera cancer. Man kan säga att det är en krönika om ett väsens födelse, dess växande självmedvetande och vidare fram till dess död. Sam Ghazi är författaren och skriver på ett poetisk språk om roboten som, likt Hal 9000 eller robotarna i Asimovs Jag, robot, överskrider reglerna för sin egen existens. Rekommenderas till alla som gillar sci-fi, robotar eller existentiella frågeställningar.

Corpus Delicti av tyska Juli Zeh utspelar sig i en framtida värld där god fysisk hälsa inte bara är önskvärt utan tvärtom lagstadgat. Demokrati har ersatts av en ofelbar Metod. Mia Holls bror blir, tack vare metoden, dömd till mord och avlider i fängelset. Mia börjar av smärta att försumma sina plikter att ta hand om sin kropp, och hamnar så småningom i rätten. Under rättsprocessen inser den från början Metodtrogna Mia att metoden kanske inte är ofelbar ändå, och att hennes bror kanske är en oskyldig frihetskämpe. Corpus Delicti är en dystopisk roman, jämförbar med temat i Huxleys Du sköna nya värld eller Karin Boyes Kallocain.

 

Piazzans förskola ställer ut i Kallhäll!

Här på biblioteket i Kallhäll ställer vi varje månad ut konst från diverse lokala förmågor på alla nivåer. Den här månaden är konstnärerna extra unga då det är barnen från Piazzans förskola som står för konsten. Utifrån olika teman har barnen låtit sin kreativitet flöda och resultatet är enastående. Nedan följer några bilder från utställningen, resten av mästerverken får ni se om ni besöker oss här i Kallhäll. Välkomna!

Lite litterär musik

Allt går inte att blanda. Man äter inte pizza med hallonglass eller lägger skagenröra på sushin. Något som lyckligtvis går att blanda är två av mina favoritsaker här i livet: musik och litteratur. Det finns tusentals exempel på litteratur i musiken och musik i litteraturen. Även om det senare alternativet är nog så intressant (jag läser till exempel just nu Movern Caller där musik spelar en stor roll) tänkte jag skriva om några band och artister som använt litteratur i sitt musikskapande.

Mitt första (och kanske tydligaste) exempel hämtar jag från den brittiske croonern Neil Hannon som gör musik under namnet The Divine Comedy. Inte nog med att han tagit sitt bandnamn efter Dantes mästerverk och delar skivnamnet Absent Friends med en pjäs av den brittiska dramatikern Sir Alan Ayckbourn. Han sjunger dessutom om dandyn Oscar Wilde på skivans storslagna öppningslåt med samma namn som skivan. Efter att i tur och ordning ha besjungit Jean Seberg, Steve McQueen och rymdhunden Laika leder följande textrad orkestern ett stegrande parti mot crescendot: 

Oscar Wilde was a lonely child.

He fought and won acceptance from the world.

They smiled, they laughed, they praised,

They drove poor Oscar to his grave.

En av de kändaste boklåtarna, som desto mindre är oumbärlig på listan är The Cures Killing an Arab. Denna postpunksdänga skrevs redan 1979 av den evigt deppige gothfiguren Robert Smith. Låten baseras på Albert Camus Främlingen, där huvudpersonen Meursault dödar en arabisk man på stranden och sen är så ärlig med sina känslor av likgiltighet att han av samhället betraktas som en främling.

Stockholmsbaserade bandet Nanook of the Norths låt Karin Boyes Grave är tyvärr ingen dödsmetall, även om titeln är något morbid. Det är istället en vacker poplåt som handlar om ett jag som står vid Karins Boyes grav. Där återupplivar han henne i tankarna, ber henne att ge världen en till chans och tar med henne till restaurangen Kvarnen på Södermalm. Låten utvecklar sig till en duett, och plötsligt sjunger Boye tillsammans med killarna i bandet. Man skulle kunna se detta som en banalisering av den döda Boyes arv, men jag tycker att det en vacker hyllning till en av 1900-talet största svenska författare och poeter.

En riktig nördklassiker är Leonard Nimoys, känd som Spock i originalversionen av Star Stek (och nu även som en betydligt den betydligt äldre Spock i de nya Prequel-filmerna om Star Trek), psykedeliska låt om hobbiten Bilbo Baggins. En välkänd video är när Nimoy framför låten i TV-showen Malibu U. I Spocks frisyr och i sällskap av ett gäng väldigt glada dansare som är utrustade med Spock-öron och skyltar med texten "Hobbits Unite!" sjunger han rader som He's only three feet tall, Bilbo Baggins, the bravest little hobbit of them all. Det hela är faktiskt rätt obegripligt.  

Några som brukar vara extra glada att låna inspiration från litteraturens värld är hårdrockare. De inspireras ofta av myter, hjältar och äventyr. Bandet Metallica däremot hämtade inspiration från spanska inbördeskriget på 30-talet. Ernest Hemingway var där och rapporterade, vilket ledde till boken For Whom the Bell Tolls,

vilket också är namnet på en Metallica-låt från 1985. Även om låten är riktigt mäktig, från en tid innan Metallica betraktades som ett skämt, funkar texten bättre tillsammans med musiken än på egen hand. För följande rader är det väl knappast Nobelprisklass på?

Shouting gun

On they run

Through the endless grey

On they fight

Are they right

Yes, but who's to say?

Metallica har för övrigt flera referenser till H.P. Lovecrafts urtidsgud Cthulhu i sin musik. Denne urtidsgud, som dyker upp i flera av Lovecrafts texter, verkar även det svenska rockbandet Kent vara fascinerade av. På flera ställen på skivan Jag är inte rädd för mörkret kan man dra paralleller till Cthulh. Tydligast blir det i låten Petrolium, där Jocke Berg sjunger:

Tror du att det finns något okänt där ute
En urtidsgud som inte ville bli väckt
Något som gömmer sig i djupen
som bidar sin tid
och drömmer om petroleum och tungmetaller
drömmer om fossil och döda koraller
drömmer om strålskadade atoller i natt.

Nog kan det vara vackert när musiken och litteraturen möts. Har du själv några favoritexempel?

Facit till bloggens påsktävling

Nu är påsken över och det är dags att stänga bloggens påsktävling. Endast en deltagare lyckades skicka in rätt svar och får därmed välja och vraka bland bokpriserna i Kallhäll. Vi gratulerar vinnaren som vill vara anonym.

Facit till tävlingen hittar ni nedan.

Påsktävling med fina bokpriser!

Det är tävlingsdags! Nedan följer sex påsk- och litteraturinspirerade frågor. Ur svaren på frågorna hämtas bokstäver som i sin tur bildar ett ord. Om man behöver hjälp finns det ett hjälpmedel längst ner i inlägget i form av att ifyllbart formulär i sann melodikryssetanda. Förutom äran kan den som skickar in rätt svar vinna ett fint bokpris som hämtas på Kallhälls bibliotek.

Fråga 1.
Daffodils är det engelska ordet för de ljuvliga påskliljorna. Det är också titeln på en dikt av en brittisk poet som verkade under romantiken. Vad heter han?

Här följer ett utdrag ur dikten på engelska:

I wandered lonely as a cloud 
That floats on high o'er vales and hills, 
When all at once I saw a crowd, 
A host of golden daffodils; 
Beside the lake, beneath the trees, 
Fluttering and dancing in the breeze. 

Vi söker tredje sista bokstaven i författarens efternamn.

Fråga 2. 
I år verkar våren tveka, temperaturerna håller sig fasligt nära fryspunkten och om det är några som glädjer sig åt det kanske det är knopparna. Det gör ju så ont när de brister. Det handlar början i Karin Boys dikt Ja visst gör det ont om. En annan av hennes dikter, I rörelse, använde svenska fotbollslandslagets tränare sig av under VM 1994 för att motivera sina spelare. Vad hette han?

Vi söker sista bokstaven i bronstränarens förnamn.

Fråga 3. 
Den gamla greken Aristoteles verkade nästan vara besatt av ägg. Förutom att debattera den eviga frågan om vad som kom först, hönan eller ägget, genomförde han också ett experiment där han lät hönor ruva på 20 ägg, varefter han öppnade ett varje dag för att se utvecklingen mot färdig kyckling. Ett verk som just Aristoteles skrev handlar om den antika dramat och dess utformning och är aktuellt fortfarande idag. Vad heter det?

Verket består av två ord. Vi söker åttonde bokstaven i det andra ordet.

Fråga 4. 
I en klassisk folksaga/fabel (i Sverige utgiven av FIB:s gyllene bok) möter vi en höna och hennes tre lata djurvänner på en bondgård. Hönan hittar ett vetekorn och ber de andra djuren om hjälp med att plantera det, men de nekar och hon får göra allt själv. Med tiden ber hon också om hjälp med att skörda, mala och till sist baka bröd av mjölet, men djuren fortsätter att neka. När hon bakat klart brödet ber hon slutligen om hjälp med att äta brödet, och då är plötsligt de andra djurens fasligt sugna på att hjälpa till. Men då är det för sent, och hönan äter upp allt bröd själv. Vad heter den här hönan på svenska?

Vi söker andra bokstaven i hönans namn.

Fråga 5. 
Alla kan nog hålla med om att påskens färg är gul. Något annat gult är solen som ofta brukar hedra oss med sin uppenbarelse just runt påsk. En av Afrikas största författare, Chimamanda Ngozi Adichie, kombinerar de båda orden i sin roman En halv gul sol som blev hennes internationella genombrott. Romanen handlar bland annat om konflikten som följde efter att staten Biafra utropade sin självständighet. Titeln syftar för övrigt på just den halva gula sol som återfinns i mitten av Biafras flagga. Biafra var självständigt 1967-70 och tillhör numera, precis som innan självständigheten, ett annat västafrikansk land. Vilket?

Vi söker femte bokstaven i landets namn.

Fråga 6. 
I vårt värsta grannland Norge läser man deckare till påsk. Fenomenet började med att ett författarpar som skrev deckare under pseudonymen Jonathan Jerv satte in en stor annons i Aftenposten strax före påsk 1923. Rubriken var "Bergenstoget plyndret inat!", och många läsare förstod inte att det hela var en annons. PR-tricket fick enorm uppmärksamhet och sägs vara upprinnelsen till varför just påsken blivit säsong för deckare i Norge. Vad kallas fenomenet?

Vi söker femte bokstaven i fenomenets namn.

Om du lägger ihop bokstäverna får du ett svar som är något riktigt läskigt (eller bra) eller något som påsken kan bli om den blir riktigt kall. Svaret skickas per e-post till adressen peter.jarfalla@gmail.com. De tre första rätta svaren belönas med en av följande böcker:

Sadie Smith - Vita tänder
Majgull Axelsson - Aprilhäxan
Petra Hůlová - Allt detta tillhör mig
Mikael Niemi - Populärmusik från Vittula
Hjalmar Söderberg - Den allvarsamma leken

Skriv gärna i svaret vilket bok du är intresserad av. OBS! Priserna hämtas på biblioteket i Kallhäll.

Nedan finns ett svarsformulär för den som behöver extra hjälp (om du klickar på bilden får du upp den full version). Lycka till!

Vardagsproblem i Kallhäll

Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
när i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
när från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
säg, vem räddar dig då? - Vem är den vänliga ängel,
som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
altaret, tändande där flamman med prästerlig hand?

Ja, precis så kände Stagnelius för böcker som måste ner i magasinet. Jag kom häromdagen till insikten, efter att under veckor ha badat i dem, att vi behöver magasinera ett antal ljudböcker här i Kallhäll. Efter principen "längst tid sen den var utlånad" stoppade jag osentimentalt ner deckare efter deckare som skulle få ett nytt hem nere i magasinets hyllor. Men plötsligt trängde tre av mina favoritböcker fram bland de oönskade.
Det var Almqvists Det går an, denna vassa lans för jämlika äktenskap och för kvinnors självständighet skriven redan 1838 (och inläst av ingen mindre än Gudryn Schyman). Det var också Dr. Jekyll och Mr. Hyde, skriven av Robers Louis Stevenson, denna ständigt populärkulturellt refererade bok om den städade doktorn och hans avskyvärde skyddsling Mr. Hyde. Sist men inte minst Doktor glas av Hjalmar Söderberg. Denna klassiker, denna lättlästa och samtidigt intellektuellt spänstiga roman om moral och kärlek som utspelar sig i en kuliss av det aldrig så vackert skildrade sekelskiftesstockholm.

Ni hör ju själva. Vem är den vänliga ängel som kommer och räddar mina favoriter från de principiella klorna?

En intervju om normer och nördkultur

Vi på bibliotek har vissa principer som vi följer när vi köper in medier som böcker, filmer och spel. Här i Järfälla köper vi inte in medier som stöder rasism, könsfördomar, förföljelse av oliktänkande eller strider mot de mänskliga rättigheterna. Vi har också bestämt att vi ska prioritera medier som speglar det mångkulturella Järfälla.
Enligt vår värdegrund ska vi dessutom erbjuda ett urval av medier för både kvinnor och män, flickor och pojkar. Det kan låta självklart i skrift, men är ganska svårt i praktiken. Det kan alla som har följt den senaste tidens debatter om Tintin i Kongo och Lilla hjärtats vara eller icke vara på biblioteken skriva under på.

En som arbetar aktivt med att blotta fördomar och diskriminering, att ifrågasätta normer om kön och identitet är Mattias Lejbrink som driver bloggen Enormkritik.se.
Utifrån begreppet nördkultur undersöker han hur bra (eller dåligt) olika böcker, spel och serier arbetar för mångfald genom att undersöka i hur stor grad de reproducerar olika normer. Det hela lät så intressant att jag var tvungen att ställa några frågor till Mattias.

Vad är normkritik, och varför började du intressera dig för det?
Normkritik är att ifrågasätta varför vi tar vissa saker för givet medan andra saker ses som onormalt och konstigt. Man kan också fråga sig om vi reagerar för att något är onormalt - eller om det blir onormalt för att vi reagerar på det. Varför pratar man om hur "en bög" är men inte om hur "ett hetro" är? Till exempel. Jag började intressera mig för normkritik när jag för några år sedan började se sambanden mellan våra förväntningar på vad som är normalt och inte påverkar vårt beteende. När jag blev vegetarian gick det inte en middag utan att jag fick förklara mig och ibland till och med försvara mig. Däremot var det aldrig någon som begärde att jag förklarade mig när jag åt kött. När man vänder på normen och ställer frågan hur det kommer sig att någon valde att bli köttätare blir många väldigt förvånade - man har aldrig tänkt på det som ett val. Och det beror på att köttätande (i synnerhet för några år sedan) var normen medan vegetarianism var det avvikande beteendet.

Vad är nördkultur för dig?
Oj, jag brukar rädda mig själv genom cirkelbeviset "allt som nördar gillar". Ett mer seriöst försök till svar skulle kanske vara verklighetsflykt (i positiv bemärkelse) eller ett engagemang för ett smalt intresse. Man kan ju vara fantasy-nörd, men förstås också virknings-nörd!

Varför är det viktig att vara normkritisk?
Dels sätter det igång en massa tankar hos en själv om varför man gör på vissa sätt bara för att man alltid gjort så, dels hjälper det till att skapa ökad förståelse för de som inte tillhör normen. Det är också ett bra instrument för maktanalys. En stark norm är till exempel att mamman är föräldraledig med barn i mycket högre utsträckning än män. I förlängningen innebär det att kvinnor som jobbar och själv har små barn, och män som vill vara föräldralediga, ifrågasätts. På så sätt skapas ett motstånd som gör att det är tuffare för kvinnor än för män att arbeta samtidigt som de har små barn. Man måste förstå vilket tryck det är på den som upplevs som onormal.

Finns det något man enligt dig bör tänka på när man lånar böcker eller spel (till sig själv eller sina barn)? Försök variera dig och våga tänka brett. En bra start kan vara att läsa eller spela något som är producerat på en annan kontinent. Kanske en bok från Sydafrika eller ett spel från Japan? Redan där kan man bredda vyerna lite. Och såklart inte låta sina förväntningar på sina barn styra för mycket. Vill flickan läsa om hästar är det förstås fantastiskt. Men låt henne gå själv och välja första gången och vänta med dina egna förslag som styrs av dina förväntningar på vad som är normalt att en tjej väljer.

Kan du ge ett exempel på en bok eller ett spel som är bra utifrån dina kriterier?
A Game of Thrones, eller svenska Cirkeln. Som spel brukar jag vilja lyfta The Elder Srolls V: Skyrim.

Och ett dåligt?
Jag höll på att säga nästan all Science Fiction. Boken Metro 2033 tyckte jag var särskilt sunkig i sin syn på normer.

Vad kan vi på biblioteken göra för att utmana normer?
Erbjuda alternativ! Det handlar om att visa att det finns böcker där tjejer boxas, där gubbar ger sig ut på äventyr och där alla inte nödvändigtvis är straighta.

Bästa bok just nu?
Den grafiska romanen Locke and Key läser jag så fort den kommer ut i nya nummer!

Bästa spel just?
Jag gillar spelen i Silent Hill-serien. Läskiga men väldigt bra.

Vad lånade du senast på bibliotek?
Nu när jag arbetar heltid har jag faktiskt råd att köpa det jag vill läsa - något som var nästan otänkbart när jag studerade eller var arbetslös. Numera besöker jag författarträffar och mitt senaste lån var nog faktiskt ett par böcker av Philip K. Dick.

Till sist, vad önskar du dig mest just nu?
Att få vara föräldraledig med min dotter och ta del av hennes uppväxt. Det händer så otroligt mycket hela tiden. Sen hoppas jag att komma igång och spela bordsrollspel igen nu i vår - det var länge sedan.

När man inte har hjärta att fira

Eftersom jag på goda grunder inte firar den idag infallande högtidsdagen tänkte jag tipsa om några alternativa firanden:

Alla hjärtans Prag
Kafkas hemstad. Läs Kafka, en av världens bästa författare. Varför inte börja med Förvandlingen: När Gregor Samsa vaknade en morgon ur sina oroliga drömmar, fann han sig liggande i sängen förvandlad till en jättelik insekt…

Alla smärtans dag
Det gör ont att leva. Men inte lika ont som att bli biten av en döing (känsliga läsare varnas). Läs Robert Kirkmans och Tony Moores prisbelönta zombieserie The Walking Dead för perspektiv.

Allah hjärtans dag
Varför inte läsa på lite om Islam? Hur många vet t.ex. att Jihad handlar om självrannsakan och om striden mot frestelsen och det förbjudna. Jihad kan vara både kampen mot sin inre ondska, och kampen mot orättvisor i samhället.

Alla hjärtans deg
Varför inte baka ett bröd eller en pizzadeg? Medan din omgivning försöker överträffa sig själv i rosenbladsutspridning sitter du och käkar en god fralla eller en smarrig Vesuvio.

Alla hjärtans Tage
Tage Erlander satt vid makten 23 år i sträck i Sverige. Det är längre än vad någon annan vald ledare suttit i en parlamentarisk demokrati i världen. Sitter Reinfeldt lika länge kan vi gratulera en ny statsminister lagom till år 2029. Tack vare sonen Sven finns Tage Erlanders dagböcker publicerade.Vi har än så länge 12 härliga band.

Alla hjärtans Haag
Den här rubriken är en dubbel ordlek. Hjärtat i rubriken syftar nämligen inte på det symboliska hjärtat utan det rent fysiska hjärta som sitter i vår kropp och pumpar blod. Genom lite träning kan hjärtat bli mer effektivt. Martina Haag ger i sin bok Heja, Heja! tips till den som vill börja löpträna men aldrig kommer igång. Boken riktar sig speciellt till de som tvekar eller tänker att de är för gamla, tjocka, trötta eller ointresserade för att börja springa.

Alla gitarrers dag
Godspeed You! Black Emperor heter ett band vars musik lite luddigt brukar klassificeras som postrock. De var en av genrens grundare med sina episka, långa, mörka gitarrbaserade låtar, med sin antikommersialism och sina öronbedövande konserter. 2012 släppte de, efter 10 års tystnad, den briljanta skivan Don't bend ascend.

Ett sista tips är att komma hit till biblioteket i Kallhäll och köpa utgallrade tidskrifter. De kostar 3 kronor styck och finns i alla tänkbara ämnen.

Utställning i Kallhäll

Maria Hegdal heter en lokal fotograf som från och med på måndag 4 februari ställer ut några av sina bilder på biblioteket i Kallhäll.

Maria har haft fotografering som hobby sedan 2006. Hennes favoritmotiv är naturen, men hon tycker också om att porträttera människor och djur. Motiven är oftast från Kallhäll med omnejd.

Utställningen pågår till och med 4 mars.



Foto: Maria Hegdal

Vad lästes 2012?

Nu är vi inne en bit i januari, och det är hög tid att rensa de sista flisorna av 2012 ur hjärnan. Här på bloggen har det de senaste veckorna publicerats en massa fantastiska listor. Själv läser jag rätt lite ny litteratur, så en dylik lista skulle för min del bli rätt torftig. Ett par böcker har jag tyckt om (eller för att citera den unge Werther: Tycker om! Vad jag hatar denna fras! Vad är det för en människa som endast ’tycker om’ Lotte utan att hans sinne och känslor fylls till brädden! Tycker om!) tillräckligt mycket för att nämna.

Johannes Anyurus hyllade roman En storm kom från paradiset tycker jag om. Den handlar om författarens pappa P som drömmer om att utbilda sig till pilot, men vars liv får en ny vändning i och med Idi Amins militärkupp i hemlandet Uganda. Anyuru gestaltar stora ämnen som död, frihet och rotlöshet med små medel. På ett självklart enkelt och poetiskt språk skriver han om pappans historia, en berättelse som börjar i ett förhörsrum i Zambia och slutar i en sjuksäng i Göteborg.

Få har väl missat Karl Ove Knausgårds uppmärksammade romansvit Min kamp. För några månader sedan läste jag del 5 i serien och den var riktigt bra!
Del 5 tar vid när en 20-årig Knausgård flyttar till Bergen och börjar på Skrivekunstakademiet. Han är förlöst, han är fri; stora drömmar väntar. Men författardrömmarna går inte som de ska, hans känsliga ego får ta mycket kritik, samtidigt som hans sociala problem tar sig allt större uttryck. Full av ångest och självförakt hanterar han situationen med att dricka. Det är otroligt ärligt skildrat, vilket gör att det stundtals är mycket plågsamt att följa den inte alltför sympatiske Knausgård genom 20-årsåldern. Värdet av att med litteraturens hjälp få gräva ner sig såhär långt i en annan människas psyke kan jag inte prisa nog.

Annars kan jag tipsa om några riktigt briljanta klassiker som jag läste eller läste om under 2012:

Svält av Knut Hamsun
Historien om en fattig skriftställare som raglar runt på Oslos gator i jakten på en bit mat.

Dr. Jekyll och Mr. Hyde av Robert Louis Stevenson

Historien om den fruktansvärde Mr. Hyde, och vad han egentligen har för hållhake på den hederlige Dr. Jekyll.

Räddaren i Nöden av J.D. Salinger
Historien om en 16-årig kille som hoppar av skolan och lever syndigt i 50-talets New York.

Du sköna nya värld Aldous Huxley
Historien om en totalitär framtidsstat som odlar människor som vore vi tomater.

Förvillelser av Hjalmar Söderberg

Historien om den unga studenten Tomas Weber som flanerar runt på Stockholms gator.

För att nämna några!

Enkät om läsvanor, bibliotek och bokhandel

Hej!

Jag arbetar som timvikarie här på biblioteken i Järfälla och studerar Biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet. Jag håller för närvarande på med ett examensarbete om läsvanor, om varför vissa grupper lånar på bibliotek medan andra köper böcker och vilka faktorer som spelar in i våra val.

Jag skulle vara oändligt tacksam ni kunde hjälpa mig och biblioteksforskningen genom att svara på min enkät:

Klicka här för att komma till enkäten!

Jag söker endast svarande över 16 år som bor i Stockholms län och som det senaste året lånat en skönlitterär bok från ett folkbibliotek eller köpt en skönlitterär bok.

Mer information finns på undersökningens förstasida.

Tack på förhand!

Ljuva magiska realism

1967 publicerades den colombianska författaren och senare nobelpristagaren Gabriel García Márquez roman hundra år av ensamhet. Romanen kom att stå galjonsfigur för den latinamerikanska vågen under 60-talet, ”el boom” kallad. Med namn som Márquez och 2010 årsnobelpristagare Mario Vargas Llosa rönte den latinamerikanska litteraturen under denna tid stora internationella framgångar. Hundra år av ensamhet blev också stilbildande för det litterära begreppet magisk realism.

Genom att med realismens redskap skildra övernaturliga händelser skapar de magiska realisterna en värld som inte stämmer överens med den västerländska naturvetenskapens lagar. Den som har läst just hundra år av ensamhet vet att det i byn Macondo sker saker som inte går ihop med vår västerländska uppfattning om gravitationens lagar eller våra idéer om tid och rum; saker svävar, människor åldras i fel takt och om det någonsin funnits en framgångsrik alkemist är det just här. Márquez och de magiska realisterna skildrar på så sätt de mänskliga erfarenheterna (som man så stolt brukar säga i lite större litterära sammanhang) utifrån ett helt nytt perspektiv, i en värld i tomrummet mellan dröm och verklighet. För där drömmen skildras som verklighet, skildras verkligheten som dröm, och romanens berättare ger aldrig tolkningsföreträde åt vare sig den ena eller andra sidan.

För de som vill grotta ner sig i den magiska realismens underbara värld rekommenderas, förutom Márquez, författare som Isabel Allende, Ben Okri, Jorge Luis Borges och Toni Morrison. Günther Grass Blecktrumman kan mycket väl också läsas som magisk realism, liksom Salman Rushdies (ja, Rushdie har skrivit fler böcker än Satansverserna) Midnattsbarnen. En otroligt uppskattad författare vars surrealistiska romaner kan nämnas i samband med magisk realism är japanen Haruki Murakami. En svensk magisk realist kan sägas vara Majgull Axelsson, och i synnerhet romanen Aprilhäxan.

”Fantasyn då?”, hör jag det ropas i bakgrunden, och hur står det egentligen till med magisk realism inom barn- och ungdomslitteraturen? ”Visst”, ropar jag tillbaka, fantasylitteratur uppfyller visserligen flera av de (förvisso omdebatterade) kriterier som en bok av magisk realistisk karaktär ska sägas uppfylla, men brister ofta på några viktiga punkter. Fantasylitteraturen växlar till exempel ofta mellan en realistisk, eller ”verklig”, värld och en magisk värld. För att förflytta sig mellan dessa världar använder man i de flesta fall en sorts portal likt garderoben i Narnia-böckerna eller plattform 9 3/4 i Harry Potter-böckerna. Magisk realism karaktäriseras istället av att magin är ett välintegrerat element i den verkliga världen. Man kan tänka sig ett sorts diskbänkexempel där det inom fantasyn finns ett land med flygande diskbänkar vilket man dyker upp i genom att vrida kökskranen i exakt rätt läge. Samma flygande magiska diskbänksrealism (pun intended) skulle helt enkelt skildra episoden med de flygande diskbänkarna hemma i köket och på samma sätt som man skulle beskriva en frisbee eller fågels flykt genom luften. En annan anledning till varför det inom barn- och ungdomslitteraturen talas väldigt lite om magisk realism kan vara att böcker för yngre oftast innehåller ett tydligare krav på orsak och verkan (även om man kan undra om inte just barn- och ungdomar av förklarliga skäl borde vara extra mottagliga för den sorts litteratur som inte ifrågasätter saker som strider mot naturvetenskapen).

Med det inte sagt att det inte kan grävas fram strålande exempel. En personlig favorit är britten David Almond – läs framför allt den fantastiska debuten Skellig. Ovan nämnda Allende har även skrivit böcker för barn- och ungdomar. En svensk klassiker som Maria Gripe, och framför allt hennes så kallade skuggserie, kan också nämnas som en kandidat till den yngre magiska realismen. Det finns givetvis hundratals böcker och författare som jag inte nämnt som är värda att ta upp till diskussion inom temat, men ute mörknar himlen och nattens varelser börjar skönjas i hörnen. För att summera den magiska realismens kärna låter istället jag David Almond stå för den avslutande moralen:

Sometimes we think we should be able to know everything. But we can't. We have to allow ourselves to see what there is to see, and we have to imagine.

/Peter Borgedahl

Bildkälla