Prata poesi på lördag!

Är du intresserad av att vara med i en litteraturcirkel? På lördag startar en cirkel med inriktning på poesi. Ingen föranmälan behövs, det är bara att dyka upp.

Plats: Jakobsbergs bibliotek (vid musikavdelningen)
Tid: kl. 14.00

Framöver kan deltagarna komma överens om annan litteratur som romaner etc. Kan du inte komma på lördag men är intresserad av vara med går det bra att maila Sirle som håller i bokcirkeln: sirleaed@yahoo.com.

Vardagsproblem i Kallhäll

Vän! I förödelsens stund, när ditt inre av mörker betäckes,
när i ett avgrundsdjup minne och aning förgå,
tanken famlar försagd bland skugggestalter och irrbloss,
hjärtat ej sucka kan, ögat ej gråta förmår;
när från din nattomtöcknade själ eldvingarne falla,
och du till intet, med skräck, känner dig sjunka på nytt,
säg, vem räddar dig då? - Vem är den vänliga ängel,
som åt ditt inre ger ordning och skönhet igen,
bygger på nytt din störtade värld, uppreser det fallna
altaret, tändande där flamman med prästerlig hand?

Ja, precis så kände Stagnelius för böcker som måste ner i magasinet. Jag kom häromdagen till insikten, efter att under veckor ha badat i dem, att vi behöver magasinera ett antal ljudböcker här i Kallhäll. Efter principen "längst tid sen den var utlånad" stoppade jag osentimentalt ner deckare efter deckare som skulle få ett nytt hem nere i magasinets hyllor. Men plötsligt trängde tre av mina favoritböcker fram bland de oönskade.
Det var Almqvists Det går an, denna vassa lans för jämlika äktenskap och för kvinnors självständighet skriven redan 1838 (och inläst av ingen mindre än Gudryn Schyman). Det var också Dr. Jekyll och Mr. Hyde, skriven av Robers Louis Stevenson, denna ständigt populärkulturellt refererade bok om den städade doktorn och hans avskyvärde skyddsling Mr. Hyde. Sist men inte minst Doktor glas av Hjalmar Söderberg. Denna klassiker, denna lättlästa och samtidigt intellektuellt spänstiga roman om moral och kärlek som utspelar sig i en kuliss av det aldrig så vackert skildrade sekelskiftesstockholm.

Ni hör ju själva. Vem är den vänliga ängel som kommer och räddar mina favoriter från de principiella klorna?

Gästblogg: Poesi att höra och läsa

Klicka på affischerna för att förstora.

Nu är det en vecka kvar tills Yusuf Matti Ishaq och jag Lisbeth Johansson Ishaq kommer till Jakobsbergs bibliotek, måndag den 23 april klockan 18.30. Det gläder oss att få presentera Bo Setterlind på arabiska och svenska då det är Världsbokdagen! Stort tack för inbjudan som ABF, Järfälla bibliotek och Klackenbergs bok och papper står för.

Speciellt roligt är det att få vara på hemmaplan. Vi bor ju i kommunen!
Min make Yusuf och jag har under lång tid arbetat med att översätta dikter till arabiska. Bo Setterlinds dikter har jag haft en speciell förkärlek till sedan jag var i sena tonåren. Och det var naturligt att introducera poeten för Yusuf som kommer från Irak. Många kvällar runt köksbordet har vi samtalat om formuleringar, begrepp och knepigheter som uppkommit i överförandet av text från svenska till arabiska. Vi läser dikterna på svenska och arabiska och presenterar personen bakom verken .

I anslutning till föredraget finns möjlighet att köpa den bok som vår översättning resulterade i: Tahta qaws al-sahab - Under regnbågen

Ett urval av dikter av poeten Bo Setterlind översatta från svenska till arabiska. Förord och presentation av Bo Setterlinds liv och verk av Lisbeth Johansson Ishaq.

Vår ambition är att det blir en trivsam och inspirerande kväll!

/Lisbeth Johansson Ishaq

Favoritdikt

Kerstin tipsar om en kärleksdikt av Maria Wine, svårmodets och innerlighetens mästarinna:

Min älskade är min längtan
min längtan är min älskade

Min älskade kan inte rå för att han inte kan fånga
fåglarna åt mig
fåglarna som ska ge
mig skrattets höjd
och glädjens djup

Min längtan är besviken
min älskade är besviken
på min längtan

----

Mon amoureux tu es mon désir
mon désir tu es mon amoureux

Ce n`est pas de sa faute - à mon amoureux -
s´il ne peut
me capturer les oiseaux
qui me donneront
la force de mon rire
la profondeur de ma joie

Mon désir est déçu

mon amoureux est déçu
par mon désir

Maria Wine

Ur Den dagliga kärleken : L´amour au jour le jour med teckningar av
Cornelius van Beverloo

Favoritdikt

Ja tack
En varm hand.
Ett varmt bo.
En varm kofta
att trä på de isande tankarna.
En varm kropp
att trä på kroppen.
En varm själ
att trä på själen.
Ett varmt liv
att trä på det isande livet.

Ur Hästens öga 1977
Sonja Åkesson (1926-1977)
Författare, poet och bildkonstnär




På biblioteket kan Du låna Nya tonsättningar av Sonja Åkesson (CD +bok) tolkade av Kajsa Grytt, Lisa Nilsson, Sofia Karlsson, Rebecka Törnqvist m fl

/Ingrid Söderström

Favoritdikt

Spela Kula

Vi spelade kula i torget en dag,
en liten folkskolegrabb och jag.

Jag hade väl femti, han hade fem.
Vi spelte. Och han förlorade dem.

Han snorade till och gav mig en blick,
då jag visslade överlägset och gick.

Men jag ångrade mig, när jag kom till vår port,
och tyckte det var något fult, jag gjort.

Jag gnodde tillbaka. Men ingenstans
kunde någon säga, var grabben fanns.

Jag skämdes. Jag tror, jag skäms för det än,
när jag ser dem spela kula igen.

Och jag ville ge, jag vet inte vad,
för att en gång få se den grabben glad.

Men nu är han säkert en stor, grov karl,
som släpar och sliter - jag vet inte var.

Och visste jag det, förslog det ej stort.
Man kan aldrig ändra det fula man gjort.

Man kan inte lämna kulor igen
och trösta pojkar, som stelnat till män.

Sten Selander

/Karin Melin



Sten Selander (1891-1957) [...] "författare tidningsman och botanist, född i Stockholm. [...] Sten Selander debuterade 1916 med diktsamlingen "Vers och visor", som snart följdes av flera. Det lyriska genombrottet kom med "Staden och andra dikter" (1926), som skildrar barndomsminnen och storstadsmänniskans känsloliv. Här återfinns både "En bondestudent" och "Spela kula", hans kanske mest älskade dikt." (Alex författarlexikon)

Även om dikten ovan är skriven 1926 förmedlar den en allmängiltig känsla som är oberoende av tid. Få förunnat att kunna fånga det tidlösa!

Världspoesidagen

Idag 21 mars är det världspoesidagen. Världspoesidagen infaller alltid samma datum och inrättades 1999 av UNESCO. Syftet är att uppmuntra till att läsa och skriva poesi. Den firas med olika evenemang runt om i Sverige. Här är ett litet urval:

I Stockholm kan man bl.a. lyssna till följande poeter: Layla Al-Sayed från Bahrain, Bodil Lindfors från Finland, Anne Portugal från Frankrike, Lina Undrum Mariussen från Norge och Johannes Anyuru, Barbro Lindgren och Pär Thörn från Sverige. Södra teatern kl. 19.00.

På Uppsala stadsbibliotek firas dagen bl.a. med release för den mexikanska författaren Gloria Gervitz bok Migrationer, nu överatt till arabiska av Jasim Mohamed.

Motala bibliotek firade med öppen scen där alla som vågade fick kliva fram och läsa egna eller andras dikter.

På Jakobsbergs bibliotek hade vi Bok&Fika med delvis poesi-tema.

Gissa dikten

Vårens väntan

Går jag ej här rusig av rosendoft
-ändå har inga rosor kommit! -
Skälver ej allt höljt i gudomligt skir?
Hemliga löften dagrarna viska.

Fjärranifrån nådde mig nyss en vind,
lätt som en återhållen andning,
fylld av en blyg bävande väntans doft.
Allt sedan dess ett under jag anar.

Intet jag vet - går som i fjärran land,
går som i en dröm, i dröm om rosor.
Allt är som förr - likväl är allt förbytt.
Sällsamma gåtfullhet över tingen!




Vet du vem som har skrivit dikten? Gissa i kommentarerna! Svaret avslöjas nästa vecka.

En dikt - Två olika tillfällen

Första gången jag läste dikten: Min sambo som är spanjor gick och läste svenska som andra språk. Han hade fått i hemläxa att analysera en dikt och han behövde min hjälp med att översätta några fraser. Jag ögnade igenom texten, översatte några strofer till spanska och ägnade sedan inte dessa rader någon mer tanke.

Andra gången jag läste dikten: Några år senare. Vi är på BB och har fått vårt första barn. Omtumlade och hålögda av sömnbrist. Överväldigade av den nya situationen och den nya lilla varelsen som är helt beroende av oss två knäsvaga noviser. På rummet finns en pärm med all möjlig information, tänkt att lugna oroliga nyblivna föräldrar. Jag är i ett desperat behov av sådan information, öppnar pärmen och som inledning finns en dikt.

Lyckans minut

Är det sant att jag håller ett barn på min arm
och ser mig själv i dess blick,
att fjärdarna gnistra och jorden är varm
och himlen utan en prick?

Vad är det för tid, vad är det för år,
vem är jag, vad bär jag för namn?
Du skrattande knyte med solblekt hår,
hur fick jag dig i min famn?

Jag lever, jag lever! På jorden jag står.
Var har jag varit förut?
Jag väntade visst miljoner år
på denna enda minut.

Erik Lindorm (ur Domedagar, 1920)

Nu talar denna dikt till mig på ett sådant sätt att det närmast är att jämföra med en käftsmäll. Jag blir djupt berörd och kommer aldrig att glömma det ögonblick jag läste den ”för första gången”. För inte kommer jag ihåg att jag har hört den förut. Det upplyser min sambo mig nyktert om, när jag ber honom att läsa och beröras. Samma dikt. Två olika ögonblick.

/Victoria Samuelsson

Ack ack

Jag är en sjuk människa...
Jag är en ond människa.
En frånstötande människa.
Jag tror att det är i levern sjukdomen sitter.
(Dostojevskij, Anteckningar från källarhålet)

Jag är inte speciellt förtjust i poesi. Förutom Thåström då. Och i min ungdom läste jag Majakovskij och Bruno K. Öijer. Jag är den förste att beklaga min svagsinthet. Jag önskar er andra god poesiläsning.
/Andreas H.

Internationella kvinnodagen till ära

Här kommer en dikt av den polska nobelpristagaren Wislawa Szymborska som avled förra onsdagen vid en ålder av 88 år.

Dö – så gör man inte mot en katt.
För vad ska katten ta sig till i den tomma våningen.
Klättra på väggarna.
Gnida sig mot möblerna.
Inget verkar ändrat,men inget är sig likt.

Läs mer om Szymborska på Wikipedia och fina artiklar i DN och SvD.

Poetry slam

Idag bjuder vi på lite poetry slam!

poetry slam (engelska poetry 'poesi' och slam 'smäll'), tävling i estradpoesi. (NE.SE)



SM-mästaren Tobias Erehed läser dikten Historier på deltävling på Roxy, Visby i SM i poetry slam juni 2011.



2010 års svenska mästare Niklas Mesaros, läser på Göteborgs stadsbibliotek.

Kända SM-vinnare: Bob Hansson 1995, Solja Krapu 1997 och 1998 och Daniel Boyacioglu 2001 och 2002. Diktsamlingar finns att låna på bibblan!

Min favoritdikt

Flickan under nymånen

Jag har nigit för nymånens skära.
Tre ting har jag önskat mig tyst.
Det första är du
och det andra är du
och det tredje är du, min kära.
Men ingen får veta ett knyst.
Jag har nigit för nymånens skära
tre gånger till jorden nu.

Och om månen kan ge vad vi önska,
så niger jag tre gånger till,
och krona jag bär,
när marken sig klär
och björkarna gunga av grönska
och lärkorna spela sin drill.
Det är långsamt att önska och önska.
O, vore min kära här!

Lyft ny upp honom, stormmoln på vingen
och tag honom, våg, på din rygg.Han är ung som jag,
han är varm som jag,
han är härlig och stark som ingen,
och säll skall jag sova och trygg
i hans armar en gång under vingen
av natten, tills natt blir dag.

Bo Bergman (Livets ögon 1922)

/Sisko Haapea



Vill du läsa mer av Bo Bergman. Låna hans böcker på biblioteket!
Läs mer om bo Bergman här.
På litteraturbanken.se finns verket "Vårfrost: poesi och prosa 1903-1967" att ladda ned som pdf.

Marspoesi

Nu är det mars och våren är kanske här? Vi väntar på tussilago, solvärme och vårdoft. Den 23 mars är det dessutom internationella poesidagen och det firar vi genom att hela mars ha tema poesi här på bloggen.

Vad är då poesi? På wikipedia står det så här:

Poesi är konsten att skriva poem; litterära verk avsedda att läsas eller reciteras. Poesi kallas också skaldekonst, lyrik, dikt och vers eller, föråldrat, att kväda (kväden).
Poesi eller vers är, till skillnad från prosa, skrift eller tal som är bundet av till exempel versmått, rim eller bara uppställningen av ord. Där prosa försöker övertyga på ett innehållsmässigt plan försöker poesi övertyga på ett formellt.
Det finns också former av poesi som är helt improviserad och spontan; till exempel surrealistisk poesi. Avsikten är då att släppa ut känslor och drömmar "direkt ur hjärtat" utan att låta intellektet filtrera innehållet.

Finaste kärleksdikten

Säg till om jag stör,
sa han när han steg in,
så går jag med detsamma.

Du inte bara stör,
svarade jag,
du rubbar hela min existens.
Välkommen.

(Eva Kilpi, Sånger om kärlek)

Arthur Rimbauds samlade verk

Den unge Rimbauds vildsinta och vackra formuleringar från mitten av artonhundratalets slut fick sig en rejäl uppryckning 2003 då den mystiske översättaren Elias Wraak (född på Fårö 1918, vilket naturligtvis ska tas med en grov nypa salt…) släppte lös allt den amoraliska poeten, anarkisten och satirikern fått ur sig under sin korta karriär. Samlade verk är en upplevelse av rang.

Tidigare svenska översättningar, främst av Gunnar Ekelöf, har tyvärr förfinats och tolkats enligt trettiotalets något kuvade konventioner. Wraak, som grävt ner sig ordentligt inför detta översättningsarbete och stundtals varit helt beroende av Rimbaud-poesin, vräker dock på och ger oss den verkliga diktaren, så som han var och så som han tänkte, fritt från romantiseringar och tillrättalagda ord.

Arthur Rimbaud skapade hela sitt livsverk mellan 16 och 21 års ålder, då han levde några rumlande år tillsammans med poetkollegan Paul Verlaine, med vilken han även hade ett kärleksförhållande. De skapade mer eller mindre kaos överallt där de drog fram - liv och dikt var ett - samtidigt som de skrev och diskuterade sig fram till sin egenartade poesi, en diktning som inte vek för något. Därefter vände han litteraturen ryggen och levde ett rotlöst kringflackande liv fyllt av hårda strapatser. Han dog 1891, endast 37 år gammal. Att han var ett geni inom sitt gebit torde vara solklart.

Hans mest kända verk är betitlat En tid i helvetet, författat vid 19 års ålder. Här beskriver Rimbaud på ett becksvart sätt sitt utanförskap i tillvaron, en ung mans kamp mot civilisationens ondska som han uppfattade den. En tid i helvetet finns givetvis med bland dessa samlade verk som även rymmer fragment, utkast och en gedigen notapparat med väldigt informativa kommentarer.

//Texten är även publicerad på biblioteket.se

Poesi

Wislawa Szymborska föddes i Polen 1923, hon debuterade på 1950-talet och har därefter gett ut diktsamlingar som översatts till många språk. Diktsamlingarna är inte så många till antalet; stringens och sparsmak är Szymborskas kännetecken. Dikterna har ofta vardagliga teman och språket är relativt enkelt, ändå innehåller de ett djup och fler nyanser än man först kan ana.
Hon fick nobelpriset i litteratur 1996. Motivationen löd ”för en poesi som med ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet”.
Här är två smakprov på Wislawa Szymborskas poesi:

rader ur dikten ”Lika bra utan titel”

Det har blivit så att jag sitter under ett träd
nere vid en flod
en solig förmiddag.
Det är en obetydlig händelse
som knappast går till historien.
Här är varken fälttåg eller parker
med motiv att forska om,
eller minnesvärda mord på tyranner.

Men faktum är att jag sitter vid floden.
Och eftersom jag är här
måste jag ha kommit hit nånstans ifrån
och dessförinnan
hållit hus på flera andra ställen,
precis som territoriets erövrare en gång,
innan de seglade vidare.

Även en flyktig stund har ett rikligt förflutet,
sin fredag före lördag
och maj före juni.
--

Rader ur dikten ”Noterat”

Livet är enda sättet
att beväxa med löv,
hämta andan i sanden,
flyga upp på vingar;

att vara en hund,
eller stryka den över pälsen;

att skilja smärta
från allt som inte är det;

att få plats i händelserna,
ta vägen i vyerna,
leta reda på det minsta bland misstagen.

Ett enastående tillfälle
att minnas för en stund
vad man pratade om
i den släckta lampans sken
--

Vem läser poesi idag?

Läste i DN i helgen att poeten Kristofer Flensmarck lägger ut sin senaste poesisamling på twitter. ”Poesi säljer ändå inget så det drabbar ingen rik” förklarar han.

På biblioteken märker vi också att poesi lånas allt mindre. Den vanligaste anledningen till att låna poesi numer är att man ska hålla tal på begravning eller någon typ av fest och vill ha en passande dikt.

Egentligen är det märkligt att vi inte läser mer poesi, vi stressade och splittrade nutidsmänniskor. För att läsa dikter är meditativt avkopplande och gör det möjligt att släppa nuet för en stund och helt gå in i en annan tankevärld.
Vi kommer att lyfta fram poeter och dikter mer på bloggen från och med nu.

På Bok&Fika i morgon i Jakobsberg är dikter ett av våra teman. Välkomna dit!

Här är ett första smakprov, en dikt av Vilhelm Ekelund.


Kastanjeträden trötta luta...

Kastanjeträden trötta luta
efter regnet sina tunga
vita spirors blom.
Syrenernas
stora våta klasar
sakta gunga.
Skyggt och tvekande
börjar redan
näktergalen sjunga.

Hjärta, och du känner
pånyttfödelsens,
stillhetens oändliga lisa
strömma över dig:
hjärta, och dock är din sång
denna molltons –
denna stumma längtansvisa.

(ur Melodier i skymning, 1902)



PS: Finns det ett poesisällskap i Järfälla?

Kvinnor + poesi = SANT!

Idag uppmärksammar vi Internationella Kvinnodagen på biblioteket i Jakobsberg genom att skylta med poeter som är kvinnor! Det finns faktiskt ytterliggare en för biblioteksvärlden viktig dag i mars månad, (nej, inte fettisdagen) nämligen Världspoesidagen som infaller 21 mars. Vi slår två flugor i en smäll och skyltar med godbitar ur lyrikhyllan såsom Sapfo, Lenngren, Åkesson, Jäderlund, Szymborska, Plath, Hallberg, Rapp Johansson, Lugn...

Same same but different

Igår lånade jag hem ett av bibblans nya tv-spel, SingStar Kent. Som 70-talist har Kent funnits i mitt medvetande sedan gruppens begynnelse och man har inte kunnat undgå att höra deras låtar om och om igen även om man inte är ett hängivet fan. Jag är inget hängivet fan, har inga skivor (eller det har man väl inte nuförtiden) men låtarna sitter där ändå någonstans i det omedvetna.

Det intressanta när jag nu ylar tillsammans med Jocke Berg är att texterna blir så tydliga. Texter som man visserligen har hört men som man inte riktigt tänkt på, texter som i sången bara blir ord utan sammanhang. Riktigt bra! Kents skivor finns också på biblioteket.

När man läser de på skärmen och själv sjunger med framträder texten på ett helt annat sätt. Särskilt gäller det engelska texter tycker jag. För mig blir det bara ord som flyger in genom ena örat och ut genom det andra. Min mans favoritband är Flaming Lips men inte förrän några sing star-låtar senare förstod varför! Underbara texter! Fler SingStar finns att låna.

Samma sak med poesi, ofta ord som inte ger mig något sammanhang, som inte säger mig någonting. Men tonsatta blir plötsligt dikter levande. Till exempel Sofia Karlssons Dan Andersson-tolkningar. Finns på skivan Svarta ballader. Numera älskar jag Dan Andersson och hans texter är så vackra!

Ett annat exempel den så populära ljudboken som kan ge en helt annat och större upplevelse av en bok!

Flera medier som samspelar kan alltså ge ökade kulturupplevelser. Börja experimentera!