Poesi

Wislawa Szymborska föddes i Polen 1923, hon debuterade på 1950-talet och har därefter gett ut diktsamlingar som översatts till många språk. Diktsamlingarna är inte så många till antalet; stringens och sparsmak är Szymborskas kännetecken. Dikterna har ofta vardagliga teman och språket är relativt enkelt, ändå innehåller de ett djup och fler nyanser än man först kan ana.
Hon fick nobelpriset i litteratur 1996. Motivationen löd ”för en poesi som med ironisk precision låter det historiska och biologiska sammanhanget träda fram i fragment av mänsklig verklighet”.
Här är två smakprov på Wislawa Szymborskas poesi:

rader ur dikten ”Lika bra utan titel”

Det har blivit så att jag sitter under ett träd
nere vid en flod
en solig förmiddag.
Det är en obetydlig händelse
som knappast går till historien.
Här är varken fälttåg eller parker
med motiv att forska om,
eller minnesvärda mord på tyranner.

Men faktum är att jag sitter vid floden.
Och eftersom jag är här
måste jag ha kommit hit nånstans ifrån
och dessförinnan
hållit hus på flera andra ställen,
precis som territoriets erövrare en gång,
innan de seglade vidare.

Även en flyktig stund har ett rikligt förflutet,
sin fredag före lördag
och maj före juni.
--

Rader ur dikten ”Noterat”

Livet är enda sättet
att beväxa med löv,
hämta andan i sanden,
flyga upp på vingar;

att vara en hund,
eller stryka den över pälsen;

att skilja smärta
från allt som inte är det;

att få plats i händelserna,
ta vägen i vyerna,
leta reda på det minsta bland misstagen.

Ett enastående tillfälle
att minnas för en stund
vad man pratade om
i den släckta lampans sken
--

Tid?

Norge, juli 2011.
Det går inte att sätta ord på det som har hänt. Men i litteraturen kan man finna strimma av hopp eller tröst. Som i Artur Lundkvists dikt Tid, ur samlingen Vindrosor, moteld från 1955.


Tid?
Finns det alltjämt tid?
Tid för människan, tid för världen?
Överallt spanar vi efter tecken,
men vi vet inte vad som betyder vad.
Har vi tid att tänka, tid att handla?
Färdas måste vi ju, röra oss framåt.
Fortsätta in i det hotfullt okända.

Är allting redan för sent?
Eller är det aldrig för sent?
Aldrig för sent på jorden?
Aldrig för sent för människan?

Vad är en bok?

I lördags arbetade jag på biblioteket i Barkarby. Där hittade jag den här nya bilderboken: Det är en bok, av Lane Smith.

Den börjar med att Åsnan ser att Apan sitter i sin fåtölj och håller något i händerna:

- Vad är det där för nå´t?
- Det är en bok.

- Kan den blogga? Kan den Wi-Fi-a? Kan den twittra?
- Nej, det är en bok.

- Hur scrollar du neråt?
- Jag scrollar inte. Jag vänder blad. Det är en bok.

Åsnan prövar till slut att läsa själv och sugs genast in i bokens underbara värld.

-- Tänker att det säger mycket om vår tid när det görs barnböcker som förklarar vad en bok är.

Vem läser poesi idag?

Läste i DN i helgen att poeten Kristofer Flensmarck lägger ut sin senaste poesisamling på twitter. ”Poesi säljer ändå inget så det drabbar ingen rik” förklarar han.

På biblioteken märker vi också att poesi lånas allt mindre. Den vanligaste anledningen till att låna poesi numer är att man ska hålla tal på begravning eller någon typ av fest och vill ha en passande dikt.

Egentligen är det märkligt att vi inte läser mer poesi, vi stressade och splittrade nutidsmänniskor. För att läsa dikter är meditativt avkopplande och gör det möjligt att släppa nuet för en stund och helt gå in i en annan tankevärld.
Vi kommer att lyfta fram poeter och dikter mer på bloggen från och med nu.

På Bok&Fika i morgon i Jakobsberg är dikter ett av våra teman. Välkomna dit!

Här är ett första smakprov, en dikt av Vilhelm Ekelund.


Kastanjeträden trötta luta...

Kastanjeträden trötta luta
efter regnet sina tunga
vita spirors blom.
Syrenernas
stora våta klasar
sakta gunga.
Skyggt och tvekande
börjar redan
näktergalen sjunga.

Hjärta, och du känner
pånyttfödelsens,
stillhetens oändliga lisa
strömma över dig:
hjärta, och dock är din sång
denna molltons –
denna stumma längtansvisa.

(ur Melodier i skymning, 1902)



PS: Finns det ett poesisällskap i Järfälla?

En tidsresa

I går låg uppföljaren till Kristian Lundbergs rosade roman Yarden på biblioteksdiskarna i Järfälla; Och allt skall vara kärlek. Jag kommer att läsa den så fort jag får möjlighet.

Jag kan bara hålla med om att Yarden är en av 2010-års bästa böcker. Så kort, så stringent och ändå förmedlar författaren vidden av den utsatthet som den som inte har fast jobb och fast lön måste känna. Oron för det som har varit och för det som kommer. Oro för sina barn som man vill kunna ge en bättre framtid.

När jag hade läst Yarden blev jag påmind om föregångarna. I Sverige har vi våra proletärförfattare och som är relativt unikt för oss. Författare som var självlärda - utan någon ordentlig skolunderbyggnad eller skrivarkurs skrev de böcker som blev utgivna och älskade av en stor läsekrets. Ivar Lo Johansson, Moa Martinsson och Eivind Johansson är några från 30 och 40-talen. De blev mycket lästa för de berättade om vanliga människornas liv och strävanden i ett Sverige som då förändrades i en rasande takt.

Det som har slagit mig är att det fanns så många manliga författare som skrivit om samma sak, bara att det utspelar sig i olika decennier. Lars Ahlin: Tåbb med manifestet är ett exempel från 40-talet. Men den som ligger närmast och nästan är kusligt lik Yarden är Torgny Karnstedts Slamfarmen som kom 1977. I den boken berättar Karnstedt om arbetet i en fosforsyrafabrik i Helsingborg där han arbetar som grovarbetare, vilket går ut på att klättra in och rengöra stora cisterner från syra och slam. Ett tungt och fullkomligt livsfarligt arbete. Så här sade Karnstedt i en intervju i samband med att boken släpptes:

”Återkomsten till fabriken efter tre veckors semester blev en stjärnsmäll. Men jag reste mig på nio och började skriva dagbok för att stå ut. Antecknade allt av värde och lite till. På köpet utvecklade jag ett eget språk”.

Det som håller honom på benen i den tuffa miljön är kamratskapet och ilskan.
Med det som grund börjar Karnstedt arbeta för att förbättra arbetsvillkoren, att det ska bli möjligt att få ett jobb som man inte skadas av och en lön man kan leva på. När jag läser Yarden inser jag att Karnstedt och hans generation lyckades väl sådär, men det är en helt annan historia.

Dessa romaner liknar varandra sett till den yttre handlingen men för övrigt är de helt olika. Att Karnstedt drevs av ilska när han skrev märks genom att han driver fram berättelsen utan att lägga så stor hand vid att beskriva sina huvudpersoner på ett djupare plan. Här är det själva händelserna som blir viktiga. Kristian Lundberg är helt enkelt en säkrare författare som t ex kan beskriva sina huvudpersoner inifrån och ut, som få kan.

Det intressanta är att det blir så tydligt vilka tidsresor man kan göra när man läser böcker. Jag plockar upp några romaner och kan se en samhällsutveckling i mikroformat. Kanske inte alltid helt korrekt men det sätter igång tankarna.

Kunskapens dag

Precis när ståhejet runt Nobelutnämningarna har lagt sig är det dax igen för ännu ett pris, Kunskapspriset.


Priset instiftades av NE Nationalencyklopedin år 2002.

Kunskapspriset delas årligen ut till de som på ett nyskapande, lustfyllt och framgångsrikt sätt förmedlar kunskap till andra.

Kunskapspriset vill göra nyskapande kunskapsspridare till Sveriges kunskapshjältar. Pristagarna skall vara goda förebilder och våga tänka i nya banor. På så sätt kan priset bidra till att göra Sverige lite klokare.

Ett viktigt pris, således.

Katastrofen som blev en succé

I dag är det prick 382 år sedan Regalskeppet Vasa sjönk efter den nesligt korta jungfrufärden i Stockholms hamn. 10 augusti 1628 förliste skeppet strax utanför Beckholmen, ungefär där Gröna Lund ligger idag. Skeppet bärgades så småningom och det är idag det bäst bevarade fartyget från den tiden någonsin.

Vasamuseet är numer ett av de mest besökta och omtyckta museerna i Stockholm. Så passa på alla ni som har sommarlov och semester kvar! Det blir garanterat ett fascinerande besök och det är mycket möjligt att intresset blir så stort att ni vill veta och läsa mer.

Det finns många böcker om Vasa, för stora och för små.
De mest lästa barnböckerna är Mats Wahl: Nu seglar Vasa



och Bertil Almqvist: Sagan om Vasa





För vuxna finns, t ex Ehrling Matz: I lejonets tid

Anders Franzén: Vasa: regalskeppet i ord och bild



Per-Anders Fogelströms roman Krigens barn utspelas drygt 100 efter Vasa men jag vill ändå rekommendera den eftersom Fogelström berättar så bra om hur livet för soldater och små skeppsgossar var under den period då Sveriges fortfarande förde krig med stater runt Östersjön. Att fotfolket levde ett sådant slavliv och försökte överleva så stora umbäranden är nästan omöjligt att förstå idag.

Birgittas sommartips

Här kommer några av mina upplevelse-tips för sommaren.

Läst i sommar:

Jonas Jonassson:
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann
En underbar skröna! En svensk Paasilinna fast bättre.



Elsa Morante. Historien, del 1 & 2
Läste böckerna på nytt i sommar och de höll. Jag rekommenderar verkligen
denna starka berättelse om Italien 1941-47.

I sommar lyssnar jag på:
Gösta Berlings saga
Bandet, alltså.

Ett barndomssommarläsminne:
Joy Adamson: Böckerna om lejonet Elsa

Alla böckerna finns inte kvar i Järfälla, men ett aktuellt alternativ kan vara
Vårt lejon Christian av Anthony Bourke








Min favoritsommarläsplats:
Var som helst, bara det är skugga!

Favoritblogg:
Ingen just nu, men en webb-sajt jag ofta läser är Newsmill

Senaste bibblolånet:
Le: Båten
Novellsamling med täta och engagerande berättelser.
Jag lånade den av kollegor på biblioteket i Rimbo ;-)




Tidskrift jag gärna läser:
Populär historia






Så sorterar jag min bokhylla:
Inte alls just nu, hela rasket finns nerpackat och lagrat
på Shurgard (hjälp!)


Mitt sommarutflyktstips:
Hemvändardagen i Skebobruk – ett av Roslagens äldsta vallonbruk.



Vallonbrukens historia är oxå den svenska industrialismens historia. Intressant och nyttig kunskap, speciellt för oss alla som lever storstadsliv i tjänsteproduktionens skugga.

Finanskris, bilindustrin och när gamla sanningar slängs överbord

Den ekonomiska omvandlingen fortsätter att rulla på. För Sveriges del har den inneburit bl a att flaggskeppen SAAB och Volvo PV (som vi fortsätter att betrakta som svenska) nu har sålts igen. SAAB till nederländskt och kanske ryskt ägande, Volvo PV till det kinesiska bilföretaget Geely. När Geely första gången dök upp som tänkbar köpare av Volvo så fälldes många kommentarer om att detta var slutet för Volvo och ”vad vet kineser om att bygga bilar”. Nu vet man mer och framförallt att det sista årets ekonomiska kris delvis beror på att Asiens ekonomier växer sig allt starkare. Vår tids guldrush finns inte västerut, men i öster.

Hans Rosling har tagit initiativ till Gapminder – en webbplats där man kan hitta jämförande statistik över utvecklingen i världen och den presenteras på ett nytt pedagogiskt sätt. Hans syfte med Gapminder är att motverka att vi ofta har en alldeles för onyanserad syn på världen. Att vi ibland tror att alla länder i t ex Afrika ligger på samma ekonomiska nivå och att människors livsvillkor alltså är de samma. Vilket är långt ifrån sant enligt honom.

På tal om Kina och asiens ekonomi så finns mycket information att hitta på Gapminder. Det finns bl a en filmad föreläsning där Hans Rosling beskriver den här utvecklingen på sitt oefterhärmliga sätt. Inspirerande och tankeväckande!

2 X EU

Det kommer att handla mycket om EU nu under våren. Första söndagen i juni är det val till EU-parlamentet och 1 juli är det Sveriges tur att ansvara för ordförandeskapet. Detta kommer att uppmärksammas överallt och självklart även på biblioteken i Järfälla. I takt med att allt fler och allt större beslut flyttas till EU så blir det viktigare att följa det som händer där.

Förtidsrösta
Valet till Europaparlamentet sker alltså söndagen 7/6. Precis som till Sveriges allmänna val, kan man välja att antingen förtidsrösta eller att rösta på sin hemort på valdagen. I Järfälla kommer samtliga bibliotek att fungera som vallokal för förtidsröstningen som pågår 20 maj – 7 juni. Under den perioden håller biblioteken i Barkarby, Kallhäll och Viksjö öppet som vanligt medan Jakobsberg har öppet varje dag, men vissa tider med begränsad service.

Vill du ha mer information om valet till Europaparlamentet kan du läsa här:
http://www.europarl.europa.eu/elections2009/default.htm?language=SV

Mer information, adresser och öppethållande om val och förtidsröstning hittar du här:
http://www.val.se/val/ep2009/rostmottagning/fortidsrostning/kommun/01/23/index.html

Sveriges ordförandeskap
EU:s medlemsländer turas om att vara ordförande i ministerrådet. Ordförandeskapet växlar halvårsvis. Det land som är ordförande ska fungera som motor i EU:s lagstiftande och politiska beslutsprocess.

Det blir ett mycket intressant halvår då Sverige har ordförandeskapet. På agendan finns två riktigt tunga frågor; arbetslöshet & skapa nya arbetstillfällen samt miljö & hållbar utveckling.

Läs mer här: http://www.regeringen.se/sb/d/11151

Surfa gratis och trådlöst!

I helgen hade Dagen Nyheters helgbilaga "På Stan" en artikel om var man kan surfa gratis på olika uteställen i Stockholm. Och det är många numer, t ex alla bibliotek, men även fik som erbjuder gratis och trådlöst surfande kombinerat med kaffe och bröd. Riktigt trevligt för fikasugna laptop-ägare!
Nu bevakar "På Stan" bara Stockholm, så Järfällas surfpunkter fanns ju inte med på listan. De kommer här:

Biblioteket i Jakobsbergs centrum har trådlöst nätverk. Det du behöver ha med är en laptop med någonslags WLAN så kan du enkelt koppla upp dig mot bibliotekets nätverk med hjälp av bibliotekskortet och PIN-kod. Nätverket är tillgängligt under öppethållandet. Om du inte har med egen dator, finns 9 bokningsbara med Internetaccess och Officepaketet. En dator är avsedd bara för barn- och ungdomar och en dator för släktforskare, den innehåller specialprogrammen Genline och SVAR.
Kaffe och the finns att köpa till det mycket humana priset av 5 kr koppen.

På biblioteken i Barkarby, Kallhäll och Viksjö finns inte trådlöst Internet, ännu. Men varje bibliotek har minst två datorer för surfning, dator med Office-paketet och för släktforskning. I Barkarby finns ett enkelt fik i den foajé som biblioteket delar med servicehuset. I Viksjö kommer det att finnas fikamöjligheter till hösten.

Och allt det här är naturligtvis gratis.

Finns det andra ställen i Järfälla som erbjder trådlöst Internet? Kontakta oss så kan vi komplettera vår lista!

Sveriges Radios romanpris

I måndags gick min hemresa ovanligt fort. Resan mellan Jakobsberg och Farsta Strand som tar en så där 40 minuter kändes som 10. Eftersom jag var för trött för att läsa, tog jag upp min mobil, kopplade på radion och hade sån tur att det var det första programmet om Sveriges Radios romanpris som precis drog i gång.

Romanpriset är lite av en tradition i P1 och delas ut till den främsta svenska romanen från det gångna året. Det är en jury som består av 7 radiolyssnare som diskuterar sig fram till en vinnare. Att det är helt vanliga personer som utgör juryn gör valet av böcker och diskussionerna om dem extra intressanta. Här är juryn inte färgad av vad man eventuellt bör tycka om en författare; jämför t ex med juryn för Augustpriset som ibland kan bli kritiserad för att göra val som är alltför förutsägbara.

Den första gången diskuterade juryn Marjaneh Bakhtiaris roman Kan du säga schibbolet? och Erik Anderssons Den larmande hopens dal. Åsikterna om böckerna var nästan lika många som medlemmar i juryn. Det är verkligen fascinerande att personer uppfattar och uppskattar så olika saker. Och samtidigt mycket tänkvärt: det som är underbar läsning för en person kan mycket väl vara helt intetsägande för en annan.

Blev du intresserad av att följa juryns arbete kan du börja med att gå in på webbsidan på Sveriges Radio.

Vill du oxå jämföra dina åsikter med lyssnarjuryns, så kan du låna böckerna på biblioteket.
De övriga fyra nominerade är:

Malte Persson: Edelcrantz förbindelser

Andrzej Tichý: Fält

Elsie Johansson: Sin ensamma kropp

Agneta Klingspor: Pressa läpparna här

Globalisering, finanskris och att ha koll på den tid som flytt...

En märklig tillfällighet gjorde att i går, samma dag som vi fick veta att SAAB kan bli nedlagt, var jag och lyssnade på ett intressant föredrag om den svenska industrins uppgång och fall. Det var ekonomihistoriken Jan Jörnmark som invigde sin utställning på Myntkabinettet (Sveriges ekonomiska museum) i Gamla Stan genom att visa och berätta utifrån de bilder han tagit när han rest runt i Sverige, i industrialismens glömda spår.

Det hela blev skrämmande aktuellt.

Under våren erbjuder museet ytterligare fem föreläsningar på temat: I pengarnas spår om Sveriges industriella och ekonomiska historia. Att det har blivit just det här temat är säkert ingen tillfällighet i dessa tider när politiker och ekonomer av alla nationaliteter och inriktningar möts på stormöten i Davors, i EU och på G 7-möten för att försöka förstå nuvarande ekonomiska kris och vad man kan göra åt den.

Några som brukar ha bra koll på dessa frågor är enligt min mening inte ekonomer eller politiker utan alla de som studerar och forskar i just ekonomisk historia. Där studeras hur ekonomi både påverkar och påverkas av samhällsutvecklingen. Det är den här typen av historiker som till exempel har djupstuderat den ekonomiska krisen på 1930-talet och vet riktigt mycket om dess orsak och verkan. Och därför vet de också om dagens ekonomiska kris beror på samma saker och om vilka åtgärder som ger bättre effekt än andra.

Troligtvis behövs det delvis nya lösningar för att komma till rätta med nuvarande kris eftersom globaliseringen har gjort de ekonomiska systemen mer komplicerade och svårare att styra för enskilda länder. Det är SAAB ett tydligt exempel på nu när debatten går hög om det är svenska skattebetalare som ska gå in och täcka upp för ett multinationellt bilföretags förluster.

Det finns mycket skrivet om dagens finanskris men de bästa förklaringarna tycker jag att man får om man söker förstå de bakomliggande orsaker som ligger längre bort än ett år och bortom de amerikanska bolånen. Joseph Schumpeter, en ekonomisk tänkare, har sagt ”Mannaminne är i allmänhet 6 månader”! Alldeles för kort horisont för att kunna förstå en utveckling som pågått i närmare 30 år, med andra ord.

Det kan man råda bot på genom att besöka sitt närmaste bibliotek och botanisera på hyllorna för Ekonomisk historia, Kv (på biblioteksspråk) eller Nationalekonomi och Internationell ekonomi, Qa. Där finns många intressanta och lättlästa böcker.

Här är några tips:

Johan Söderberg: Vår världs ekonomiska historia
Den här boken är mycket lättläst och ger en bra bild över hur världsekonomin alltid har utvecklats och förändrats.

Internationell ekonomi
Det här är en lärobok av det bättre slaget som förklarar hur världshandeln fungerar, om globalisering och hur allt det påverkar enskilda länder. Boken har bra texter och bilder, den skulle kunna användas i t ex en studiecirkel.

Globaliseringsatlas
En serie tunna böcker som beskriver globaliseringen i flera delområden med hjälp av många bilder och mycket statistik. Allt mycket lättläst och pedagogiskt.

Håkan Pihl: Ekonomi från början
Boken försöker svara på vad ”ekonomi egentligen handlar om” på ett underhållande och konkret sätt.

Charles Kindelberger: Manier, panik och krascher
Boken är inte helt lättsläst – men intressant! Bör läsas i lagoma portioner.

Titta mer på konst!

I Järfälla finns verkligen mycket att se och göra för er som är intresserade av konst. Ni kan besöka Konsthallen i Jakobsberg, som erbjuder många intressanta utställningar året om. Just nu pågår till exempel Järfällas "Vårsalong", vilket är en jurybedömd samlingsutställning.

Den 25 mars kommer bibliotekets boklunch Bok&Mat att ha tema Konst. Då kommer Mikael Falk som förestår Konstallen att prata om konst och konstböcker. Mer info kommer.

Cranford eller Selma?

Julens TV-underhållning blev för mig den engelska BBC-serien Cranford, även om det bara är första avsnittet som visats hittills. Hade vissa förhoppningar på serien om Selma Lagerlöf men blev gruvligt besviken. För mycket av fokus lades på den privata sfären och mindre på hennes arbete, såväl skrivandet som det faktum att hon drev en hel lantbruksrörelse själv. För att klara allt detta vid förra sekelskiftet, krävdes en ”hel kvinna”, men det kanske inte anses som tillräckligt uppseendeväckande idag?

TV-serien Cranford – en småstadsidyll, bygger på Elizabeth Gaskells roman med samma namn från 1853. Det lär vara författarens barndomsstad Knutsford i mellersta England som var förebilden för denna berättelse. Romanen beskriver den lilla staden Cranford på just det sätt som vi är vana att se engelska landsortsstäder runt 1800-talet. Där finns klasskillnader, hyckleri och bigotteri. Människor föds och lever utifrån bestämda hackordningar. Okunskapen om världen utanför är så stor att den närmast antar mytiska proportioner. Men i Cranford kommer det att hända saker, man befinner sig i en brytningstid för järnvägen ska dras ända fram till staden och det kommer för alltid att ändra människornas liv.

Elizabeth Gaskells mentor var Charles Dickens och det märks, bl a på det sätt hon skildrar människor. Hennes porträtt är elaka på ett milt, ironiskt sätt och det råder inget tvivel om vilka som är goda och vilka som är onda. I den här TV-dramatiseringen har skildringen av människorna skruvats till lite extra och allt blir mycket underhållande.

Elizabet Gaskell skrev inte enbart romaner, hon skrev även en biografi över Charlotte Brontë 1857.

Den och fler böcker av författaren finns naturligtvis på biblioteken i Järfälla.

Den 20 november ska Sveriges riksdag rösta om EU:s nya fördrag: Lissabonfördraget.

Under 2000-talet har EU utvidgats och antalet medlemsstater har nästan fördubblats. Antalet är i dag 27 samtidigt som fler nya länder är så kallade kandidatländer, dvs de för förhandlingar med EU om att bli accepterade som medlemmar.

Utvidgningen har gjort att man anser att EU:s arbetsformer behöver förändras. Sedan 2003 har man haft långa och hårda förhandlingar om ett nytt fördrag och 2007 blev Lissabonfördraget klart. Det nya fördraget föreslår förändringar i organisationen, hur besluten tas och hur den nationella representationen ska fungera. Under 2008 ska det godkännas av alla medlemsstater, antingen genom folkomröstning eller genom beslut i respektive parlament. Lissabonfördraget trädet då i kraft innan valet till Europaparlamentet 2009.

På torsdag är det alltså Sveriges riksdag som har omröstning, Sverige blir bland de sista av EU:s medlemsstater som godkänner det nya fördraget.

När en folkomröstning på Irland förkastade EU-fördraget i juni väckte det visst rabalder även här i Sverige, eftersom villkoret för att fördraget ska gå igenom är att alla stater godkänner det. Vad som nu händer är inte klart, eventuellt drar allt ut på tiden igen. I Sverige har det sedan i somras varit ganska tyst både i massmedia och från politiker om Lissabonfördraget. Lite konstigt kan man tycka eftersom det är ett viktigt beslut för Sverige och för EU.

Men den som vill informera sig om det nya fördraget har ändå många möjligheter. På biblioteken finns böcker som behandlar EU ur många olika aspekter och vi har dessutom EU:s officiella informationsmaterial.

På webben kan man också hitta bra information, till exempel:

Sveriges riksdags EU-upplysning

Wikipedias artiklar om EU och om Lissabonfördraget

EU-Kritik är en webbportal som samlar information och artiklar från EU-kritiker från alla riksdagspartier.

Nörden omvärderad

Nörd är ett ord som hittills har riktat tankarna till en något udda person med specialiteten att kunna grotta ner sig i frågor och saker som de allra flesta av oss bara är beredda att ägna en flyktig tanke åt. Men värderingen av det här begreppet håller på att skifta i nyans. Nörden möts allt oftare av intresserade och imponerade människor. Kanske beror det här på att dagens samhälle med tidsbrist, snabbhet och flyktighet väcker en längtan efter att faktiskt få fokusera till 100 % på bara en sak. Att verkligen förstå något innan man måste hasta vidare till nästa fråga.

På Tekniska museet har man tagit fasta på det här. Under hösten har de dragit i gång Nördcaféer, där museets besökare får berätta om sitt specialintresse eller visa en egen uppfinning. Caféerna har handlat om så olika saker som kärnkraft och stickning, latin och teknik och retrodataspel.

Själv ramlade jag in på ett spontanbesök när jag besökte museet för några lördagar sedan. Hade ingen aning om varken vad det var för program eller innehåll. Men jag blev sittande och lyssnade på en tjej som berättade om Robotprogrammering. Tänk, jag hade ingen aning om att jag var intresserad av det! Men så kan det vara, om bara framförandet är bra så kan man bli fängslad av de mest oväntade saker.

Ett historiskt val

Det har väl inte undgått någon att Barack Obama vann det amerikanska presidentvalet med bred marginal. Av totalt 538 elektorsröster har 338 hittills gått till Obama. För första gången har en afro-amerikansk man makten i USA. Den amerikanska medborgarrättsrörelsen mot ras-åtskillnadslagarna startade 1955, Martin Luther King höll sitt berömda tal ”I have a dream” 1963, men först nu har USA alltså fått en president som inte är vit.

Valet är inte avslutat ännu, rösträkningen pågår fortfarande. Men redan har debatten kommit igång huruvida Obama verkligen kommer att göra skillnad för USA och för världen i stort. Kommer han att kunna påverka ekonomin och finanskrisen som drivs fram av en globaliserad marknad? Kommer han att t ex kunna driva igenom allmän sjukförsäkring, något som tidigare demokratiska presidenter gått bet på?

Komplicerade och intressanta frågor som det kanske kan vara svårt att hitta entydiga svar på. En bra början kan vara att läsa om Barack Obama och om USA:s historia.
På biblioteket finns mycket att välja på, här är några förslag:

Biblioteket har två böcker av Barack Obama:
Min far hade en dröm.
Att våga hoppas. Tankar om den amerikanska drömmen.

och dessutom:
Andreas Bågenholm: Styrelseskick i elva länder

Howard Zinn: Det amerikanska folkets historia

En person som har bidragit till att bilden och kunskaperna om USA har breddats och nyanserats i Sverige, är Göran Rosenberg, författare och reporter på TV 4. Han har skrivit boken Friare kan ingen vara. Den amerikanska idén från revolution till Reagan – och lite till. Boken är mycket intressant läsning om USA:s politiska historia.

Under oktober har TV 4 visat hans reportageserie: Rosenbergs Amerikas val. Serien visar ett mer mångfacetterat USA, långt från de klichébilder som vi vanligtvis får oss serverat genom olika mainstream filmer och TV-serier. Den som missade serien när den sändes, kan se den på TV 4 webb.

Hur långt är du beredd att gå för att rädda en vän?

I början av boken ”…alla för en” av Maria Adolfsson möter läsaren tre Stockholmstjejer i trettioårs-åldern. De är nära vänner, har en lång historia ihop och även om de inte är så lika varandra så tillbringar de det mesta av sin fritid ihop. Ingen av tjejerna är egentligen nöjd med sitt liv, allt liksom bara flyter på, som det alltid har gjort.

Först tyckte jag att den här historien var så märklig, tre missnöjda tjejer som lever olika liv. Berättelsen haltade som en ostämd orkester. Men när jag kom längre in i boken märkte jag vilken mörk och dramatisk historia detta är och som tjejerna kämpar för att göra sig fri ifrån.

Egentligen är huvudpersonen i handlingen en fjärde tjej, Kajsa, den yngsta och mest sårbara. Som ung och med allt för lite livserfarenhet träffar hon en äldre man som är känd programledare och dessutom världsvan och karismatisk. Passionen är överväldigande och förnuftet långt borta. Kajsa vet att mannen varit gift förut och att hustrun dött i en tragisk båtolycka. Efter ett tag märker vännerna att Kajsa förändras och när de förstår varför, vet de att de måste agera. Även om Kajsas upprättelse kommer att kosta vännerna mycket, så tycker de att de inte har något val.

Maria Adolfsson skriver bra, hon berättar sin historia skickligt. Berättelsen är inte enbart en spännande bladvändare utan ger läsaren mycket att tänka på. Den presenterar ett moraliskt dilemma – hur långt kan man gå för att rädda en annan människa?

Den här boken finns på bibliotekets debutanthylla. Där kan du hitta romaner av författare som inte har hunnit bli etablerade ännu. Perfekt för dig som vill hitta nya favoritförfattare.


Birgitta Vinnå