Dagens filmtips: Banksys "Exit Through The Gift Shop"

Det här är en av mina absoluta favoritdokumentärer. Säga vad man vill om graffiti, men man kan knappast komma ifrån att Banksy - denne mystiske konstnär "som ingen vet vem det är" - har en förmåga att få folk att stanna till och begrunda omvärlden för en sekund.

Exit Through The Gift Shop är en spektakulär film på många sätt. Är det en dokumentär, eller kanske en mockumentär - en fiktiv dokumentärfilm? Är Banksy ens med i filmen? Eftersom få vet vem han är, så kan det vara vem som helst som sitter i huvtröja och talar inför kameran. Och vem sjutton är denne Mr. Brainwash som filmar allt och alla? Var fanns han innan filmens tillkomst?

Jag ser filmen som en drift med konstvärlden och dess ytliga, hyckleriartade förhållande till konst ("Säger du att det här är gjort av Banksy? Oj, men då betalar jag gladeligen 120 000 kronor för den här spreymålade råttan som vem som helst kan göra på några sekunder!"), samtidigt som han driver med sig själv. Graffiti blir plötsligt acceptabelt och omtyckt för att det är Banksy som sprejat den enkla mallen, och för att han har ett budskap, och kanske framför allt för att det är något som vem som helst kan förstå.
Snirklig kalligrafi ("Man ser ju inte vad det står! Allting ser likadant ut!") är inte lika hett på konstmarknaden och i vardagsrummet.

Filmen finns i Jakobsberg och jag rekommenderar den å det varmaste. Vi har även den fantastiska boken Wall and piece där de flesta av Banksys mest kända målningar finns att beskåda.

Art of the Streets 2011

Jag har tydligen skrivit om MadC tre gånger tidigare här på bloggen, så en fjärde kan väl inte skada? Särskilt inte nu när hon kommer till Stockholm!

Det handlar alltså om en av världens absolut främsta graffitimålare, och på lördag och söndag finns hon på Riksteatern för att delta i konstnärssamtal samt livemålning under gatukonstkonventet Art of the Streets. Arrangemanget har blivit vida omskrivet då Stockholms stad förbjöd Riksteatern att affischera på stadens kulturtavlor med hänvisning till stadens klotterpolicy. Jag skrev en krönika om det här.



Årets konvent bjuder på workshops, debatter, föreläsningar, livemålning, filmvisning och mycket mer, och bland konstnärerna återfinns förutom MadC även Toofly från New York som håller i en workshop för tjejer.



Konventet får även besök av Carolina Falkholt, i graffitikretsar mer känd som Blue, som förra året drog igång Graffiti Mariestad som syftade till att skapa världens största graffitimålning.



En utförlig genomgång av helgens program finner du här.
Och här finns bibliotekets alla böcker om dessa otraditionella konstformer.

MADC och den enorma väggen

Ärade konstvänner! Ni minns säkert en av mina favoritmålare, MADC, från tidigare inlägg på den här bloggen. Hennes 639m² stora vägg är nu klar och det är helt klart ett verk i paritet med Michelangelos tak i det sixtinska kapellet. Åtminstone i min värld.

Skåda och förundras:

Nu har hon även startat en blogg där man kan följa hennes olika projekt. Klicka här för att tappa hakan.
Böcker om otraditionella konstformer (som det kallas i biblioteksvärlden) hittar du här.

Art of the Streets

För den som är intresserad av otraditionella konstformer (som vi på bibblan kallar det) rekommenderas Riksteaterns storsatsning Art of the Streets som idag går av stapeln på Kägelbanan vid Mosebacke Torg. Här bjuds på debatt, workshops, livemålning, filmvisning, musik, föreläsningar och mycket mer – helt gratis. Konstnärer, politiker, producenter, vandaler, klottermotståndare, forskare och mer därtill möts i en osalig röra i sann demokratisk anda.

Allt om Stockholm gjorde en liten blänkare om arrangemanget. Det är intressant att läsa vad chefen för enheten mot klotter på Trafikenheten, Claes Thunblad, säger, samtidigt som man får producenten Ceylan Holagos åsikt.

Jag skrev tidigare om MADC på tal om graffiti och könsroller. Hon är en av mina absoluta favoritmålare, och tveklöst en av de främsta i världen, och hennes senaste projekt är att smycka en 639m² stor vägg med sin konst. Mastodontarbetet pågår just nu och du kan se hennes framfart över väggen här.

Och här finns ett fantastiskt klipp där man tydligt ser hur målningen växer fram steg för steg. På Art of the Streets har man möjlighet att själv testa att måla med sprayfärg. Här finns nämligen en öppen vägg fri för alla att använda.

Del av den 639m² stora väggen. Klicka för att förstora!

En sann konstnär - oavsett kön!

Jag läser Kajsas inlägg här nedan och fastnar vid det här med "oavsett kön". Graffitivärlden är konstant fascinerande i detta avseende - här bedöms man enbart efter vad man utför, inte vem som utför.
Visst har vissa mer cred än andra, men den här världen är så underjordisk att inte ens de som målar har någon vidare kännedom om vilka som egentligen döljer sig bakom målningar och signaturer. Det kan vara en kille, tjej, en svensk, en japan, en tioåring, en femtioåring, en förortsmänniska, en lantis... Det är få som vet, och oftast är det fördomar som styr. Om folk bara visste...
Etnicitet, kön, klasstillhörighet, ålder, utseende och så vidare har egentligen ingen betydelse. En kultur att jämföra med kan möjligtvis vara hackerkulturen.

En personlig favorit, och en av de främsta målarna, kallar sig MADC. Besök hemsidan här och beskåda nedanstående videoklipp.
En sann konstnär - oavsett kön!



Tidigare inlägg om graffiti här.
Böcker om otraditionella konstformer här.

Graffitin VS Nolltoleransen

Graffiti rör alltid upp känslor hos människor. I Stockholm råder en hård form av nolltolerans, vilket i grova drag innebär att till och med själva stilen som förknippas med graffiti – estetiken – är förbjuden i stadens regi. Inga utställningar, stadsvandringar eller debatter där graffiti förekommer får alltså anordnas i stadens regi. Om ett privat företag vill beställa en graffitimålning blir det stopp om målningen syns från allmän plats.



Street art i form av exempelvis stickgraffiti, tankeväckande affischer och klistermärken ses ofta på med blida ögon, medan det man inte förstår, "det fula klottret", avskys av de allra flesta och utan vidare kallas vandalism. Här finns knappast några grader i helvetet – allt fult som vi inte förstår ska bort! Men den gulliga stickgraffitin kan gott sitta kvar...
Och eftersom det inte finns några lagliga alternativ tvingas graffitin till det snabba, "fula" och olagliga. Lusten att skapa tas sällan till vara på.

Att det alltid kommer att finnas olaglig graffiti är lika självklart som att det alltid kommer att finnas människor som inte håller hastighetsgränsen. Är det då vettigt att bemöta graffitin med den hårdaste formen av nolltolerans? Problemet är väl inte att människor har lust att skapa eller är intresserade av den här kulturen? Problemet är att det inte finns några lagliga alternativ, och att graffiti därmed alltid förknippas med kriminalitet.
Se på Berlin – där är graffitin en del av turistattraktionerna.

Att det finns lika många typer och stilar inom graffiti som det finns kulörer i ett färgspektra är det kanske inte många som tänker på. Här nedan kan man beskåda resultatet av några målares framfart där graffitin tar en annorlunda riktning.









När graffitimålares kreativitet får löpa fritt brukar det hända grejer! Ett exempel på det är den uppmärksammade filmen Metropia, den första svenska animerade storfilmen – rikligt omskriven i press världen över – där bl.a. Vincent Gallo och Juliette Lewis medverkar som röstskådespelare. Flera av filmskaparna är eller har varit graffitimålare, vilket märks i filmen...
Metropia anländer inom kort till Jakobsbergs filmställ.



Du som är intresserad av konstformen graffiti hittar böcker här.
Per Anderssons Medan Svensson åt plankstek är en av de bättre om man vill få en inblick i graffens hemliga värld.