Mera, ge mig mera...

Förra veckan bevistade jag en musikal som fortfarande får mig att gå runt och smånynna. Viktor Rydbergs gymnasium sätter varje år upp en musikal. Jag har aldrig förut sett några av deras föreställningar, men i år när jag såg annonsen i någon av storstadens gratisblaskor så höll jag på att ramla av stolen i bibliotekets fikarum. De spelar nämligen Little shop of Horrors!

Den musikalen (baserad på en film från 1960) har total kultstatus hemma hos oss. Min mellanson kan varenda textrad till låtarna och merparten av replikerna utantill. Vi har en hel odling av Venus flytraps på fönsterbrädan och sonen har tillverkat köttätande växter av både modellera, papé maché och tyg.

Tack vare youtube så har vi haft möjlighet att se klipp från allehanda föreställningar. I USA har pjäsen definitvt kultsatus och har satts upp på varenda liten teater som finns verkar det som. Vi har bevittnat "bakom-scenen-reportage" och noga, noga studerat hur den köttätande växten i föreställningen är konstruerad.

Därför var det med enorma förväntningar som vi besökte sagda föreställning Maximteatern i onsdags. Och jag måste säga att alla förväntningar infriades. Dessa gymnasieungdomar gjorde ett fullständigt makalöst jobb. Vi var en minst sagt kräsen publik. Vi har sett orginalmusikalen så många gånger att vi känner varenda nyans i replikerna, varenda tonfall i sångerna. Och vi bara älskade Viktor Rydbergs uppsättning. De ungdomar som spelade Seymore (här omdöpt till Simon), Audrey, och för att inte tala om den sadistiska tandläkaren och den självcentrerade blomsterhandelsinnehavaren imponerade enormt, både deras agerande och sång. Helt och fullständigt underbart. Fantastiska dansnummer, oerhört snygg dekor och scenkostymer! Underbart! Och plantan, den blodtörstiga köttätande växten som handlingen rör sig kring var helt suverän. Inte minst det dansnummer när plantan har slitigt sig lös från krukan och tillsammans med sina små skott rockar loss till "I´m mean and green and from outer space"

Jag går fortfarande och smågnolar för mig själv... "this man shure looks like plantfood to me...".

Att ljud och ljusteknik sköttes av superkompetenta tjejer tyckte vi var coolt också.

Ett litet klipp från föreställningen finns att se från ett ABC inslag på SVT.

För min son som inte tycker att skolarbetet är det roligaste i världen är det oerhört inspirerande att se att det finns olika typer av skolor. Det finns skolor med musikalklasser...

Vi såg musikalen onsdag kväll, planerade, skissade och beräknade i några dagar för att sedan igår - söndag tillbringa hela dagen med att förfärdiga vår egen stora köttätande Audrey II.

Pyssla är så sanslöst roligt. Pyssla ensam, pyssla i sällskap, pyssla med barnen, kompisarna, arbetskamraterna. You name it.

För dig som också är pysslesugen har biblioteket hur många inspirerade böcker som helst.

På biblioteket i Barkarby har vi samlat alla böcker som har med kreativt skapande att göra på en och samma hylla. Hyllan kallar vi för "Skapa" och där hittar man böcker om att sticka, virka, göra egen tvål, flaskskepp, dockor och mjuka djur, snickra möbler och skåp, sy kläder, måla i olja och akvarell. Ja, det mesta!

Välkommen in!
/Sarah Utas