Gästblogg av Aino Trosell

Jag bor så nära numera. Det är bara någon mil till Jakobsberg från min nya hemort Enköping. I Järfälla bodde min älsklingskusin. Han var för bra för denna världen. Han dog, endast femtio år gammal.

För en vecka sedan hade jag en författarafton i Trångsund. Då kom hans dotter. Henne hade jag bara sett en enda gång tidigare. Hon var nu vacker och fullmogen och jag önskar så att min älsklingskusin kan se henne någonstans ifrån. Hur han ska ångra sig, att han valde döden och inte livet. Döden är ju det enda vi vet och den är helt gratis. Allt det andra kan vi påverka så styrda som vi ändå är.

Döden, livet, kärleken, arbetet, så ser motivkretsarna ut. Det kan verka pretentiöst men varför skulle jag annars skriva alls?

Ändå skriver jag också underhållning, jag skriver deckare. Det finns ingen motsättning i detta, bara val av olika genrer. Jag skriver även dikter. Jag skriver romaner. Jag skriver dramer. Jag skriver kåserier. Varje historia har sin specialsydda dräkt.

Just nu utforskar jag vem jag är. Jag är så vanlig. Mitt arv är mångas. Och det är hisnande spännande. I En gränslös kärlekshistoria utredde jag morsarvet.

Just nu håller jag på med kvinnorna i Dalarna. Det kommer att bli min tjugonde roman.

Jag tror jag ska göra det bland författare mest förbjudna när jag kommer till Jakobsberg. Jag tror jag ska släppa in lite ljus i mörkrummet. Om bilderna slocknar var de ändå inte tillräckligt bra. Boken är inte klar, den har inte ens ett namn. Ändå lite framkallning där i Jakobsberg.

Det ska bli spännande.

/Aino Trosell

Not: Aino Trosell besöker Jakobsbergs bibliotek tisdag 5 maj kl.18.30