Gruvliga tankar - Författarbesök av Aino Trosell

”Middagen är slut. Vi resa oss från bordet. Gruvfogden tar nu sin ryggsäck med kameran i. Vi äro färdiga till vår expedition. Vi begiva oss till lavtornet och stiga upp på laven. Tunnan krokas på. Tre bastanta järnkrokar hålla den vid kättingen, som är knopad fast vid linan. Jag fattar tag i kättingen och stiger i. Jag tittar ned. Malmtunnan svävar fritt över ett hundra meter djupt schakt. Jag hukar mig ned, och gruvfogden stiger i. Nu bär det av.”

Så skriver fotografen Amadeus Bianchini strax efter första världskriget. Gruvan är Skottvångs gruva i Åkers bergslag och de dramatiska orden väcks till liv inom mig när jag hör författaren Aino Trosell berätta om sin senaste bok Järngreppet.

Gruvor väcker skräck och skrönor. Knacka alltid tre gånger i bergväggen innan du stiger ner i gruvan för att varsko Gruvfrun!

Aino Trosell besökte Jakobsbergs bibliotek i tisdags och trollband publiken från första stund med sina berättelser om sitt skrivande, sina böcker och sitt liv. Vi fick följa henne från ett kallt och kargt Malung (minns växtzon sju), via Göteborg till Enköping.

Flera av Trosells böcker kan sägas ha temat ”Till jordens medelpunkt”, en av de böcker som fascinerade mig enormt som barn. Författaren bar det hemlighetsfulla namnet Jules Verne och det uttalades självklart ”på svenska”, bokstav för bokstav. Tänk att stiga ner i en vulkan på Island och vandra mot jordens medelpunkt...!!

Aino Trosell berättade att hon är utbildad svetsare, ja till och med ”lic. svets”, dvs en mycket avancerad svetsare som måste avlägga prov i yrkesskicklighet med jämna mellanrum. Men svetsat under vatten har hon aldrig gjort, det är ett specialyrke enbart för män. En av böckerna, Ytspänning, handlar om detta. Måste läsa!

Tillbaka till gruvan. Jag har ägnat tio år av mitt yrkesliv åt att arbeta med Åkers bergslag och Skottvångs gruva. Myterna om gruvan är många, järnhanteringen fascinerar. Tänk att de djupa Åkersskogarna var kalhuggna för att kolmilorna skulle bli till kol som behövdes i gruvdriften.
Som Aino Trosell berättar var vattenfyllda gruvor ett reellt hot. Pumpstockarna pumpade upp grundvattnet som hotade att vattenfylla gruvan. Varje minut klingade en klocka (kan numera höras vid bl a Falu koppargruva) för att tala om för, och lugna, gruvarbetarna att de livsviktiga pumparna är igång.

Åkers International i Åkers Styckebruk har varit i obruten drift sedan 1500-talet. I Åkers Styckebruk finns en prisbelönt och välbevarad bruksmiljö. Man kan inte stiga ner i Skottvångs gruva, men besöka Värdshuset, gå in i det lavtorn Amadeus Bianchini skriver om, och se en pumpstocksborr… Även i sommar håller eldsjälen Nils-Axel Mörner en kurs i och om området

Se så många tankar ett författarbesök kan väcka! Och ja, Amadeus Binchini kom säkert upp ur gruvan igen. ”Vi voro uppe och klevo ur. Vad det var varmt och skönt och ljust!”

Lästips:
STF:s årsbok 1989 Mest om järn

Järngreppet av Aino Trosell

Länk till Skottvångs gruva

/Kerstin Gerén