Jag skriver just nu uppsats i litteraturvetenskap. Objekt: Mare Kandres "Det brinnande trädet". Fantastiskt intressant men i skrivande stund våndas jag svårt av inlämningsångest, men hey, studieångest hör väl till? Men nu till det otroliga! Jag har använt mitt alldeles egna bibliotek till att fjärrlåna obskyra böcker om quest-romance och språkliga tystnader. Saker som är för smala för ett vanligt folkbibliotek, och som står i nån hylla på något universitetsbibliotek massa mil härifrån.Det har varit ett himla liv om Malmö stadsbiblioteks gallring. De har alltså gallrat en del av sitt bestånd för att få mer plats. Jag säger bara en sak; det fantastiska i att man kan få tag på vilken bok som helst från Sverige eller utlandet för en kostnad av tio spänn (kan bli mer från utomlands) är helt överlägset. Varför ska alla bibliotek ha allting? Jag har aldrig fattat det. Det bästa är väl att vi bygger upp ett bra nätverk där alla kan få tag på böcker och artiklar utan att behöva åka någonstans förutom till sitt lokala bibliotek, och att bibliotek hjälper varandra med denna service. Allt annat låter som ett väldigt uråldrigt och ineffektivt sätt att förmedla litteratur.
Jag välkomnar givetvis digitalisering av böcker (frågan är hur det ska genomföras), där bibliotek kommer vara viktiga aktörer, men tills alla frågetecken är lösta är det folkbibliotekens roll att tillhandahålla och förmedla tryckt information - och det går hur bra som helst, även om vi inte sparar varenda trasig bok i magasinet, jag lovar.
Ett folkbibliotek har inte plats för "allt". Det går inte. Men däremot hjälper vi urgärna till och skaffar fram allt ni drömmer om - eller inte visste att ni drömde om!
Om ni visste hur glad jag blev när jag såg den blåskraltiga boken i mitt fack igår. Anatomy of Criticism av Northrop Frye. Mmmmm! Nu lilla uppsatsen, nu ligger du pyrt till!!
Tack fjärrlånebibliotekarie Johanna, hon fixar fram allt på ett kick. Använd henne!
Ett folkbibliotek har inte plats för "allt". Det går inte. Men däremot hjälper vi urgärna till och skaffar fram allt ni drömmer om - eller inte visste att ni drömde om!
Om ni visste hur glad jag blev när jag såg den blåskraltiga boken i mitt fack igår. Anatomy of Criticism av Northrop Frye. Mmmmm! Nu lilla uppsatsen, nu ligger du pyrt till!!Tack fjärrlånebibliotekarie Johanna, hon fixar fram allt på ett kick. Använd henne!
Inlägg
7 kommentarer:
Att regelbundet gallra en del av beståndet för att få mer plats för det nya - det görs på alla bibliotek. På många håll gallras inte bara slitna media eller onödigt många ex av en bok utan också böcker som inte har lånats ut under ett visst antal år. Det är det sistnämnda som kräver en kunnig bibliotekarie, det andra kan göras av vem som helst i personalen.
Men det som har debatterats och kritiserats när det gäller den nya policyn på huvudbiblioteket i Malmö är inte alls detta. Och inte heller fjärrlånen (även om jag tror att den diskussionen måste komma snart).
När det gäller de debattörer som sörjer det som hänt i Malmö beklagar de andra händelser och uttalanden.
Til exempel den reklamslogan som inköptes för dyra pengar och som bland annat innehöll ett krav på att litteraturen ska bort från biblioteket.
Eller att - trots att det finns stora samlingslokaler och bra restauranger i bibliotekets närhet - den nya bibliotekschefen lät avlägsna en massa bokhyllor med media för att ge utrymme åt ,,, en utrymmeskrävande restaurang.
Eller att denna chef i en intervju säger att fackböcker "utan bilder" inte är något för stadsbiblioteket i Malmö. (Antagligen gillar hon inte till exempel idéhistoriken Svante Nordins böcker - inte en enda bild ...)
Martin
Martin, du verkar vara kritisk. Det får man vara. Men kan du snälla precisera din källor lite grand? Jag försökte hitta på google när bibliotekschefen i Malmö uttalar sig om att bibliotek inte ska ha facklitteratur utan bilder, men hittar ingenting. Jag hittar en intervju där hon säger att all gammal facklitteratur inte ska vara kvar och att biblioteket inte är något museum. Jag håller med henne där. Men jag har svårt att tänka mig att en bibliotekschef som har arbetat LÄNGE inom biblioteksbranschen på allvar skulle säga att facklitteratur måste ha bilder. Så, källa tack!
Sen gillar jag att hon har nya radikala idéer. Ska bibliotek överleva och vara attraktiva måste nya synsätt in. Det är min absolut bestämda åsikt. Sen vad det betyder i praktiken kan man givetvis diskutera i den oändliga!
Och beträffande sloganen, det är klart att den är provocerande. Men tror du inte att det är det som är syftet? Jag brukar ofta fundera kring begreppet, "all publicitet är bra publicitet". Bibliotek behöver nötas in hos befolkningen så att vi inte glöms bort. Vi ska inte ta det för givet att folk alltid kommer att besöka oss, då är vi bara naiva. En slogan som inte hade väckt några känslor alls, hur effektivt hade det varit? Inte alls skulle jag hävda.
Hej Sara,
Google kan användas till mycket, men inte till att belägga en persons yttranden. (Det hoppas jag att din kursledare på litt vet präntade in i er studenter när ni gick igenom hur ni fick och inte fick använda Google som informationsgivare i uppsatsarbetet.)
Jag följde noga debatten om den nya given på huvudbiblioteket i Malmö och hörde (och läste) då ett par gånger just det där yttrandet om bildlösa fackböcker.
Att du inte tror mig på mitt ord tolkar jag positivt när det gäller de gallringsnormer som ni har i Järfälla - då är ni antagligen mer omsorgsfulla än vad en del bibliotekarier tvingades till i Malmö.
Jag arbetar numera inte i Skåne men har goda kontakter med Malmö och vet att det inte alls gått till på detta sätt i bibliotekens vanliga "gallringar" tidigare - som den här utrensningen egentligen inte alls ska jämföras med.
Martin
Nej Google kan man inte lita på. Och jag är givetvis källkritisk. Precis som jag faktiskt inte kan lita på en "Martins" kommentar till ett blogginlägg. Och jag ser fortfarande ingen källa. Och hur gärna jag än vill använda ett citat av Mare Kandre jag "har hört nånstans" till min uppsats i litteraturvetenskap så hittar jag likt förbannat inte källan = det är helt värdelöst och oanvändbart.
Jag förstår liksom inte riktigt vilka bilder man skulle kunna ha i böcker i litteraturvetenskap... Om det du säger stämmer så hoppas jag åtminstone att bibliotekschefen motiverade det, för där håller jag ju givetvis inte med.
Det gläder "en Martin" att en Sara inte litar på mig utan tycker att det låter otroligt det som jag här återger av vad bibliotekschefen i Malmö sagt om det låga värdet i bildlös facklitteratur -
för då kommer inte liknade snabba och tossiga utrangeringar att äga rum på biblioteken i Järfälla.
(Söka källor till den danska chefens utsagor, i den mån källor fortfarande går att finna, ids jag däreomot inte göra dan före dan före dan.)
Däremot oroar jag mig en smula över att du tycker att "ändamålet helgar medlen" (usch vad dessa så kallade ordspråk kan lura tanken ,,,) när det gäller att fösa folk till biblioteken.
Delar dina kollegor och anvariga politiker den uppfattningen?
Jag känner inte alls till vilken skriven målsättning kulturpolitikerna i Järfälla har med biblioteksverksamheten.
Finns det ingen passus med i den skriften som handlar om "livslångt lärande"?
Livslångt lärande - den ambitionen går inte att förena med att litteraturen, böckerna, "ska bort" från biblioteken. (Om litteraturen sedan består av pappersböcker, ljudböcker eller e-böcker är ovidkommande.)
God läs- och lyssna-jul!
Hej ”Martin”,
Ursäkta min något sena kommentar, men en decemberförkylning har hållit mig borta från datorn ett tag. Även om julhelgen snart bryter ut så finns mycket i din text som jag skulle vilja kommentera, men jag nöjer mig med några saker.
Men först vill jag säga att det är tråkigt att en debatt i den svenska biblioteksvärlden så sällan blir en juste debatt där man ärligt för ett resonemang för att förstå sin motparts argument och som man sedan svarar på i förhållande till såväl innehåll som styra i det sagda.
Vi har tyvärr en tendens att insinuera, slänga oss med vidlyftiga tolkningar och gärna hugga meningsmotståndare jämsmed fotknölarna. Säkert underhållande för en del men det leder verkligen varken debatt eller utveckling framåt.
Först till debatten om Malmö. Du hänvisar till rykten och saker som ev. har varit publicerade i någon tidning...kan bara hålla med Sara om att det är ett tunt underlag för att så bestämt slå fast att du vet vad som sker i Malmö. Jag kan bidra med det jag har hört från Elisabeth Tank, i första person. Och (inte förvånande!) har hon en mycket mer nyanserad och genomtänkt strategi för Malmö än det som framkommit i debatten.
En av de saker Malmö vill förändra är det faktum att biblioteket hittills har nått en så liten del av befolkningen (enbart ca 20 %, om jag minns rätt) och att dessa företrädesvis representerar en svensk medelklass. Medan de som använder biblioteket minst är just de grupper biblioteket ska prioritera, t ex män från arbetarklassen. För att prata om livslångt lärande.
Det här är viktiga frågor för alla som på olika sätt är engagerade i biblioteksverksamhet.
Det är bra att vi debatterar och ställer argument mot varandra. För det är ju samtidigt så att bibliotek och bokbranschen inte varit utsatt för ett så stort förändringstryck någonsin tidigare. Det blir allt tydligare att vi inte längre har monopol på att samla och förmedla kunskap/information/upplevelser i vilket format det än är. Och det här ställer oss inför nya utmaningar – hur definierar vi ett bibliotek år 2010?
Ta t ex detta med bibliotekens referenssamlingar, dvs böcker som inte lånas ut men enbart används i biblioteket för att hitta fakta. Jag gissar att de flesta bibliotek i dag har under en 5-års period kunnat minska referenssamlingarna med 30-50%. Den här informationen hittar vi istället i olika databaser och på webben. Vi har alltså minskat det ”analoga beståndet” utan att det har påverkat vår service eller verksamhetskvalité för besökarna. Liknande förskjutning har självklart skett vad gäller övriga områden, främst fackböcker.
Jag tycker att vi i stället för att hålla fast vid att diskutera hur stora mediesamlingar ett bibliotek ska ha – och att enbart det är synonymt med kvalité - bör diskutera vad vi vill göra för att kunna förmedla kunskap/information/upplevelser. Då kommer bibliotekets medarbetare i fokus istället; att personalens kompetens, intressen, talanger är långt viktigare.
Och det skulle vara jätte-stimulerande; att delta i en debatt om vilka talanger som behövs för att driva ett framgångsrikt bibliotek år 2010.
Birgitta Vinnå
Bibliotekschef
Järfälla folkbibliotek
God jul Birgitta!
Din erferenhet av bibliotekarier som debatterar så hett så att de "hugger meningsmotståndare utmed fotknölarna" har jag ingen erfarenhet av. Inte sker det i offentligheten (tidningsdebatter) eller på biblioteksmöten.
(Biblioteksmötet i Uppsala 2009 var ju nästan alldeles debattlöst trots tappra försök att få igång debatt från dem som planerat mötet).
Biblioteksbloggar av olika slag har alltför ofta (tycker jag) siffran 0 i kommentarsfältet.
Jag har inte arbetat som bibliotekarie på alla nivåer bara i Skåne utan på många håll i övriga Sverige - också arbetat politiskt och fackligt - men din verklighetsbild av den ivrigt debatterande bibliotekarien liknar inte min. (På "Biblist" är det mest vår egna klädstil som väcker känslor.)
Präster debatterar hett, läkare debatterar ilsket - men bibliotekarier?
Var?
Naturligtvi tror jag på det du har hört Elsebeth (visst är det så bibliotekschefen heter?) Tank säga om vilka som besöker och inte besöker Malmö stadsbibliotek.
Däremot tror jag inte att bibliotekspersonalen på Malmö stadsbiblioteks filialer (Rosengård t ex) skulle hålla med om hennes resonemang om att man genom att utarma filialer och satsa på jättejippon - som andra kan anordna - prioriterar "män från arbetarklass".
Till de talanger som jag tror behövs för att en bibliotekarie på 10-talet ska göra sitt bibliotek bättre än det har varit tidigare (och enligt riksdagens kulturella mål och kulturnämndens lokala arbetsplan) hör kunskap om människor, media, genrer, sökvägar.
Samt mod.
Mod att inte bara verka inom bibliotekshusets väggar utan att åter ta tag i arbetsplatsbibliotek (till exempel genom att erbjuda sig att vara gästbloggare eller genom att bokprata för vuxna ute på arbetsplatser).
Martin
Skicka en kommentar