Ständigt ställs jag inför den behagliga frågan om vad som skall läsas härnäst. Jag har alla möjliga underliga ritualer kring det där, men ibland är valet ytterst enkelt. För ett litet tag sedan, när jag fyllde år, fick jag tre(!) exemplar av Alberto Bolaños De Vilda Detektiverna. Är inte det en uppmaning om vad jag ska läsa, så säg? Jag ser det som en alldeles skriktydlig sådan. Boken som sådan är en svart, snyggful sak som härstammar från Latinamerika. Författaren hann inte skriva särskilt mycket innan han dog i väntan på en levertransplantation, endast femtio år gammal. Tydligen den perfekta Andreas-presenten. Verkaaar handla oooom, hmm, ett myller, och gåtor, och kultur. Tre stycken, va! Kan va nåt.
fredag 8 maj 2009
Tegelstenspocket i tre ex
Ständigt ställs jag inför den behagliga frågan om vad som skall läsas härnäst. Jag har alla möjliga underliga ritualer kring det där, men ibland är valet ytterst enkelt. För ett litet tag sedan, när jag fyllde år, fick jag tre(!) exemplar av Alberto Bolaños De Vilda Detektiverna. Är inte det en uppmaning om vad jag ska läsa, så säg? Jag ser det som en alldeles skriktydlig sådan. Boken som sådan är en svart, snyggful sak som härstammar från Latinamerika. Författaren hann inte skriva särskilt mycket innan han dog i väntan på en levertransplantation, endast femtio år gammal. Tydligen den perfekta Andreas-presenten. Verkaaar handla oooom, hmm, ett myller, och gåtor, och kultur. Tre stycken, va! Kan va nåt.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
3 kommentarer:
Jag läste precis ut Om natten i Chile, och är ganska rejält besviken. Hoppas detektiverna är bättre...
a bocker jag har pa svenska har, lamnad av min moster storlasaren i januari. MEn har inte riktigt blivit frestad annu. Ska bli kul att hora vad du sager om den!
Vad jag säger om den? Börjar närma mig halvvägs nu, och... nja. Han har ett bra flyt, och ett episkt myller som jag gillar. Men samtidigt slänger han vilt med författare och andra kulturpersonligheter så att jag får en något tröttande studentikos känsla av att han vill visa allt han kan, hur väl bevandrad i dåtidskulturen han är. Tidsenligt, ja. Men lite tjurig blir jag. Inte för att jag tänker sluta, och jag har vänner som dyrkar boken. Den smaken, den smaken.
Skicka en kommentar