Globalisering, finanskris och att ha koll på den tid som flytt...

En märklig tillfällighet gjorde att i går, samma dag som vi fick veta att SAAB kan bli nedlagt, var jag och lyssnade på ett intressant föredrag om den svenska industrins uppgång och fall. Det var ekonomihistoriken Jan Jörnmark som invigde sin utställning på Myntkabinettet (Sveriges ekonomiska museum) i Gamla Stan genom att visa och berätta utifrån de bilder han tagit när han rest runt i Sverige, i industrialismens glömda spår.

Det hela blev skrämmande aktuellt.

Under våren erbjuder museet ytterligare fem föreläsningar på temat: I pengarnas spår om Sveriges industriella och ekonomiska historia. Att det har blivit just det här temat är säkert ingen tillfällighet i dessa tider när politiker och ekonomer av alla nationaliteter och inriktningar möts på stormöten i Davors, i EU och på G 7-möten för att försöka förstå nuvarande ekonomiska kris och vad man kan göra åt den.

Några som brukar ha bra koll på dessa frågor är enligt min mening inte ekonomer eller politiker utan alla de som studerar och forskar i just ekonomisk historia. Där studeras hur ekonomi både påverkar och påverkas av samhällsutvecklingen. Det är den här typen av historiker som till exempel har djupstuderat den ekonomiska krisen på 1930-talet och vet riktigt mycket om dess orsak och verkan. Och därför vet de också om dagens ekonomiska kris beror på samma saker och om vilka åtgärder som ger bättre effekt än andra.

Troligtvis behövs det delvis nya lösningar för att komma till rätta med nuvarande kris eftersom globaliseringen har gjort de ekonomiska systemen mer komplicerade och svårare att styra för enskilda länder. Det är SAAB ett tydligt exempel på nu när debatten går hög om det är svenska skattebetalare som ska gå in och täcka upp för ett multinationellt bilföretags förluster.

Det finns mycket skrivet om dagens finanskris men de bästa förklaringarna tycker jag att man får om man söker förstå de bakomliggande orsaker som ligger längre bort än ett år och bortom de amerikanska bolånen. Joseph Schumpeter, en ekonomisk tänkare, har sagt ”Mannaminne är i allmänhet 6 månader”! Alldeles för kort horisont för att kunna förstå en utveckling som pågått i närmare 30 år, med andra ord.

Det kan man råda bot på genom att besöka sitt närmaste bibliotek och botanisera på hyllorna för Ekonomisk historia, Kv (på biblioteksspråk) eller Nationalekonomi och Internationell ekonomi, Qa. Där finns många intressanta och lättlästa böcker.

Här är några tips:

Johan Söderberg: Vår världs ekonomiska historia
Den här boken är mycket lättläst och ger en bra bild över hur världsekonomin alltid har utvecklats och förändrats.

Internationell ekonomi
Det här är en lärobok av det bättre slaget som förklarar hur världshandeln fungerar, om globalisering och hur allt det påverkar enskilda länder. Boken har bra texter och bilder, den skulle kunna användas i t ex en studiecirkel.

Globaliseringsatlas
En serie tunna böcker som beskriver globaliseringen i flera delområden med hjälp av många bilder och mycket statistik. Allt mycket lättläst och pedagogiskt.

Håkan Pihl: Ekonomi från början
Boken försöker svara på vad ”ekonomi egentligen handlar om” på ett underhållande och konkret sätt.

Charles Kindelberger: Manier, panik och krascher
Boken är inte helt lättsläst – men intressant! Bör läsas i lagoma portioner.