lördag 14 februari 2009

Hur många elefanter får det plats i en Volkswagen?

En betraktelse över elefantgåtor, deckare och ett och annat regelverk...

Här om dagen - med andra ord i fredags - fick jag en flashback från barndomens underbara, underfundiga elefantgåtor. Ni vet "Hur vet man att det har varit en elefant i kylskåpet?" "Jo, det är fotspår i smöret!" Flera av dessa elefantgåtor finns samlade i en bok som heter just Elefantgåtor från A-Ö av Owe Gustafson, ni vet han som ritade elefanterna i Fem myror är fler än fyra elefanter.
Den elefantgåta som gav mig 70-talsnostalgi igår var klassikern:
"Hur många elefanter går det in i en volkswagen?"

Jag hade nämligen bokprat för en niondeklass, och när alla dessa långbenta ungdomar klev in på vårt minimala bibliotek var det just den där gamla gåtan som plingade till i mitt huvud, fast i dagsaktuell tappning: hur många nior går det in på Barkarby bibliotek?

Varje upptänklig stol, soffa och pall är upptagen. Det sitter ungdomar framför mig, bakom och vart än jag ser. De är ungefär 30 stycken skulle jag gissa, även om det är svårt att få tillräcklig överblick för att få en chans att börja räkna.

De är "hitsläpade" av sin svenskalärare och mitt uppdrag är att presentera deckare som de ska läsa i anslutning till ett skolarbete. Vi börjar med att prata om vad en deckare egentligen är. Måste en deckare innehålla ett mord? En detektiv? Är det en deckare även om mördarens identitet avslöjas redan i ett relativt tidigt skede av berättelsen?

Under 1800-talet formulerade bland andra författaren S. S. van Dine ett tiotal regler som en riktig formfulländad deckare bör hålla sig till. Bland dessa märks:

*Läsaren måste ha samma chans som detektiven att lösa mysteriet. Alla ledtrådar måste vara redovisade.
*Brottslingen ska ha presenterats tidigt i berättelsen
*Alla övernaturliga lösningar ska avfärdas under utredningens gång (inga zombies, UFO:n, eller varulvar med andra ord)
*Brottslingen måste hittas genom logiska slutsatser och inte av en olycka, slump eller en omotiverad bekännelse
*Detektiven får inte själv vara brottslingen

Frågan är om dessa gyllene regler fortfarande är tillämpbara på våra moderna deckare. Jag börjar fundera och i huvudet scanna av de deckare jag ska prata om idag och även andra som ligger färskt i minnet, och får nog svara att; jo men visst håller de. Jag uppmanar mina besökare att hålla dessa "gyllene regler" i huvudet och se om deckaren de ska läsa lever upp till dem.

Böckerna som jag pratar om är:

Föredetta högstadieläraren Magnus Nordin är de blodisande ungdomsdeckarnas mästare. Han målar upp en krypande, smygande skräck som får nackhåren att resa sig på mig fast jag sitter och läser i mitt eget rofyllda kök och solen lyser ute.

Svart drama utspelar sig på en högstadiskola i Värmland. För 25 år sedan dödades en kemilärare i en våldsam explosition. Sedan dess spökar läraren på skolan. Tess som är bokens huvudperson har nyligen börjat på skolan och invigs direkt i de regler man ristat in på skoltoalettens väg som ska skydda eleverna från den hämndlystna deckaren. Vad hon föga anar är att hon dragits in i en mordhistoria där kärlek och svartskjuka är de stora drivkrafterna.

Årstamördaren: En ung tjej hittas mördad i Stockholmsförorten Årsta. Alla blir bestörta - hur kan något så fruktansvärt hända i Årsta, deras lugna och trygga förort. Och Ebba som var en sån omtyckt och ordentlig flicka! Vem är den skyldige? Vad är motivet? Flickans misshandlade och våldtagna kropp skvallrar om att det är en riktigt grym mördare som varit framme. En mördare som går fri mitt i Årsta. Sen händer det igen, mördaren slår till mot ännu en ung flicka på väg hem. Nu är två flickor döda, och polisen har fortfarande inte något spår efter mördaren. Runt omkring flickorna är det däremot många som känner sig skyldiga, men bara en av dom är mördaren.

Prinsessan och mördaren: En tonårspojke hittas svårt misshandlad i en container på soptippen. Han lever, men knappt. Hur han kom dit och varför vet ingen. Efter att ha legat på sjukhus minns Fredrik knappt ingenting. Det enda han kom ihåg var att han var på en fest samma kväll och att han druckit ganska mycket. Vem kan vilja honom så illa?

Janet Evanovitch "Stephanie Plum-serie" en är en lite ovanlig blandning av chic lit och deckare. I serien finns hittills fjorton böcker om den inte helt kompetenta prisjägaren Stephanie Plum. Hon äter munkar, spränger bilar, och förför män i samma snabba tempo. Hennes arbetssituation är komplicerad men hennes kärleksliv är om möjligt ännu värre. Rolig och avkopplande och småspännande underhållning. Men inget som ger kallsvett och mardrömsnätter.


Johnny Delgado är en 16-årig kille som lever i södra London. I hyresområdet där han bor är gängslagsmål, droger, rån och våld vardagsmat. Med rättpatos, intelligens och en icke föraktlig dos dumdristighet tar Johnny uppdrag som privatdetektiv. Hans livs största uppdrag är att finna sin fars mördare, ta reda på motivet och sedan hämnas... Mycket lättläst, bladvändare som kan locka den mest motsträvige till läsning.

/Sarah Utas

1 kommentar:

Katrin sa...

Tack Sarah, här får jag ju svaren på de funderingar jag hade när jag tog emot en "eftersläntrare". Det gäller att se tillatt inte missa några blogginlägg!