torsdag 5 februari 2009

Varför finns bin?

Jag läser inte mycket barn- och ungdomsböcker. Inte för att jag inte vill, men för att jag inte hinner. Men ibland, på en ingivelse, får jag med mig någon hem i väskan. Eller så bläddrar jag i dem på jobbet.

Adjö, Herr Muffin tryckte min kollega Elisabet upp i ansiktet på mig och sa att den här måste du läsa. Och jag tänkte, att den här hinner jag ögna när jag sitter ute på kvällspasset i lånedisken. Och huuh, det var en dålig idé… Herr Muffin är ett mycket gammalt marsvin som har fyllt sju år. Han är grå och trött. Hans matte skickar små brev och mandlar som han får hämta i sin brevlåda. För brevlådan måste tömmas, hur sjuk man än är. Men marsvin kan inte läsa, så istället tuggar han sönder breven i flagor – så de virvlar iväg precis som snö. Herr Muffins fru dog av ett bistick, och Herr Muffin frågar så klokt; ”Varför finns bin?”. Det undrar jag också! Varför finns bin?!

Adjö, Herr Muffin är en stillsam bok om det allra hemskaste – men med en fingertoppskänsla som borde belönas med alla priser som finns. Sorglig så att det stockar sig i halsen, jag var tvungen att ta några djupa andetag bakom disken innan jag kunde gå ut och möta folk igen.

En av mina absoluta darlings är illustratören Stina Wirsén. Och jag har älskat Ulf Starks böcker i min barndom. 2007 kom de tillsammans ut med en bok som heter En stjärna vid namn Ajax. Den börjar med meningen ”En dag när hunden Ajax var sju fick han en pojke vid namn Johan. En som skrek! Tills han fick se hunden. Då log han!”. Där startar en lång och djup vänskap mellan hunden och pojken. De gör allt tillsammans, så fort Johan kan äta korv bjuder Ajax honom på korv. Det är så det är att ha en vän. Johans första ord är inte pappa eller mamma, utan ”VOV”. En dag när Johan är sju år vill inte Ajax vakna mer. Resolut och bestämt tar Johan familjens vita häst och ger sig ut på en rymdritt. Han letar reda på en stjärna som precis ser ut som Ajax… Han tar med sig stjärnans skugga tillbaka och lägger den under sängen. Vad som händer då måste ni läsa själva!

Ulf Stark och Stina Wirsén blir precis som väntat en oslagbar kombination. Slarvigt och sött tecknat med Starks underbara formuleringar gör att boken ramlar rätt in i hjärtat.

Ibland kan man känna sig som ett litet barn även om man är vuxen, och då är det bra att det finns böcker som kan hjälpa en att sätta ord och bilder på det som är svårt. De här böckerna är perfekta exempel på det.

1 kommentar:

David sa...

En stjärna som heter Ajax är helt fantastisk.Jag läser den om och om igen för min fyråring, och vi tycker lika mycket om den båda två. Perfekt för små barn som precis börjat fundera på det här med döden.