Rör vid mig

Jag har precis läst klart Malin Isakssons bok Rör vid mig. Först gillade jag den inte speciellt mycket – det ska erkännas. Den förmådde inte väcka några starka känslor hos mig och ingen av karaktärerna ville riktigt beröra mig. Men ju längre in i boken jag kommer ju mer läsvärd tycker jag att berättelsen blir. Den utvecklas till en ganska speciell ungdomsroman, både gällande tema, persongalleri och om man kan dra några sådana slutsatser – budskap.

Huvudpersonen Ann har nyligen börjat första året på gymnasiet. Hon går bild- och formlinje och man förstår ganska fort att hon är en tänkande, reflekterande karaktär med ideal och patos.
Två ganska utåtagerande tjejer i skolan väcker hennes uppmärksamhet: snyggingen och ”mansslukerskan” Jane och den fullständigt orädda och chosefria Liljan. Ann apelleras av tjejerna och är mycket mån om att få tillhöra deras gemenskap och att få bevista alla spännande fester som dessa tjejer tycks ha en stående inbjudan till. Genom att sammanföra dessa tjejer med två andra, den starka, modiga fd karatemästaren Matti och hennes tysta, depressiva bästis Sofia bildas ett tätt sammansvetsat tjejgäng.

Ofta handlar ungdomsböcker om kärlek eller utanförskap. Rör vid mig handlar tvärtom om gemenskap, vänskap och även dess baksida grupptryck.
De fem tjejerna känner sig oövervinnerliga tillsammans och de gör, stärkta av varandra, precis vad de har lust med. De hetsar varandra till ett sexuellt experimenterande som sedan återberättas och analyseras i gruppens intima trygghet. Även om de är med om många häftiga och sensuella upplevelser så höjs ribban för vad som är ok hela tiden och till slut har flera av gängets tjejer råkat ganska illa ut.

Tjejerna beslutar sig då för att hämnas på de killar som har kränkt dem och hämnden är inte nådig. De söker tillsammans upp några utvalda killar och förnedrar dem och tar kort med sina telefoner för att föreviga bedrifterna. Även om Ann innerst inne känner att gänget går allt för långt väljer hon att inte säga emot eller säga ifrån. Allt för att få fortsätta vara en del av gängets starka gemenskap. Men när hon är med om ett allvarligt övergrepp på en helt oskyldig kille rasar allt för henne.

Även om ingen av karaktärerna kommer blir riktigt levande för mig, och jag tror faktiskt inte att det är syftet med boken, så stannar vissa passager av boken definitivt kvar hos mig. Det är lätt att glömma sin tonårstid, hur det är att skapa sin person och testa gränser – både andras gränser och sina egna. Och Rör vid mig handlar mycket om just gränssättning och om det gränsland av experimenterande som tonårstiden kan vara och ofta är.
Jag tycker att Rör vid mig är en angelägen bok som jag gärna skulle sätta i händerna både på de som är tonåringar nu och de som var tonåringar för ett tag sen.